Morgonpiggt längs rallarstigen
Årets upplaga, den 12:e i rad, av Rallarmarschen mellan Gällivare och Porjus lockade färre deltagare än tidigare.
Göran Sandström, Gällivare, på marsch för sjätte gången.
Foto: John Filipsson
Deltagarantalet var något färre än tidigare, men det oroar inte arrangörerna.
- När det har varit som flest har det brukat hålla sig kring drygt 90, sade Georg Fabricius i arran-görskommittén.
Krävande terräng
Rallarmarschen genomförs i stundtals krävande terräng och den kräver sin man eller kvinna. För cirka hälften, ibland drygt det, brukar vara kvinnliga deltagare som vandrar eller joggar sträckan.
- Förra året genomförde vi marschen på drygt sex timmar, sade Carola Mickelsson, Luleå.
Tillsammans med sin syster, Magdalena Forsman, Jokkmokk, skulle hon försöka klara den tiden även i år, helst förbättra den.
För andra deltagare har det blivit lite av en tradition att genomföra marschen varje sommar.
För sjätte året
Göran Sandström, Gällivare, var en av dem som skulle avverka sträckan för sjätte året i rad.
- Det har blivit lite av ett måste. Varje sommar ser jag fram emot att få genomföra den här vandringen på de gamla rallarstigarna, sade han.
Ursprunget till dagens rallarmarsch är gamla rallarstigar. 1910, när kraftverksbygget påbörjades i Porjus, fanns inga farbara vägar och allt material tvingades bäras från Gällivare fram till kraftverksbygget i Porjus.
Så jobbar vi med nyheter