De åtta deltagarna är mellan tio och 14 år och nästan alla med olika raser på sina gunstlingar.
På söndagen frågade NSD Stephanie Blombacke vad hon tyckte var roligast under lägerhelgen.
- Det är typ allt men agility är nog extra roligt. Och så det att man har fått vara med sin hund hela helgen, säger hon och pussar papillonen Madicken på huvudet.
Allt från spår till agility
Under tre dagar har de åtta tjejerna lärt sig allt ifrån lydnad till spår och agility. De har haft teori och lärt sig om hundens anatomi, friskvård och att göra tassbandage.
- De har även fått lära sig att uppmärksamma tecken som säger att hunden är sjuk, säger instruktören Helena Darehed, som håller i lägret tillsammans med Therese Martinsson.
Som avslutning fick samtliga ekipage gå en testbana, som innehöll moment från helgens program.
- Luna har gått jättebra. Jag trodde det skulle bli svårt eftersom hon är van vid att bo i hundgård, säger Erika Boman, om sin siberian huskytik efteråt.
Människans bästa vän
Intill henne sitter Linnea Martinsson med norrbottenspetshannen Ricky.
Han är trött efter helgens övningar och hon stryker honom varsamt över pälsen.
- Han är min bästa vän. I honom har jag någon som alltid lyssnar. Lyssnar utan att kommentera, säger hon.
Och det är ingen tvekan om kärleken mellan hund och människa.
Får instruktioner
Om sin siberian husky Nadja, säger kompisen Emma Boman:
- Om jag slår mig eller blir ledsen, lägger hon huvudet över min axel och då känns det genast mycket bättre.
Om sin Tim säger Liv Aspebo:
- Det är så mysigt att vakna om morgonen och känna hunden som ligger och snarkar i fotänden av sängen. Och under lägret har både hundar och mattar delat samma rum.
- Det har gått bra förutom lite småmorr och ett rymningsförsök, säger Emma Boman.
Lagotto romangnolon Dio börjar plötsligt morra och skälla. Matte Jacqueline Wikström förstår att det är en jacka som hänger på ett hinder som han är rädd för, och får instruktioner av Therese Martinsson.
Och se där, efter att matte har klappat på jackan en stund, talat lugnande och visat att den inte alls är farlig vågar även Dio närma sig den. Faran är avblåst, det syns på Dios kroppsspråk.