Kunskapshuset, gymnasieskolan i Gällivare.
Det största programmet i Kiruna och Gällivare för de som börjar gymnasiet till hösten är det man får gå för att läsa upp betygen för att kunna komma in på ett gymnasieprogram.
– En del har kanske haft det väldigt tufft och inte ens velat gå i skolan. Då kommer de och ska läsa in grundskolan hos oss på gymnasiet. En del kommer hit med kanske tre betyg och ska läsa upp fem ämnen. Det är tufft, säger Eva Rannebo, rektor på Lapplands gymnasium i Gällivare.
Situationen har blivit en utmaning för Lapplands gymnasium i Kiruna och Gällivare.
– När det blir så här stora grupper så blir det en otrolig belastning. Tanken var inte att introduktionsprogrammet skulle vara det största programmet på ett gymnasium. I Gällivare kommer vi ha ungefär 70-80 elever som går introduktionsprogrammet, eftersom vi har kvar elever där som börjat för något år sedan.
Med dagens betygssystem måste man ha minst E i matte, svenska och engelska för att läsa på ett gymnasieprogram. För yrkesförberedande program behöver man betyg i ytterligare fem ämnen. För studieförberedande program behöver man betyg i nio ämnen utöver matte, svenska och engelska.
– Dessutom är det hos oss i dag så att de program vi fyller upp först är de yrkesförberedande programmen. Tidigare när jag gick i skolan fanns det platser över på de yrkesförberedande programmen.
Ser du någon lösning?
– Samhället måste hjälpas åt i den här frågan. Det är inte enskilda grundskolor eller vi på gymnasiet som kan fixa det här. Vi måste samverka kring hur vi ska lösa det här, säger Eva Rannebo.
I gymnasienämnden sitter politiker från de fyra kommunerna som samordnar gymnasieutbildningen på orterna Kiruna, Gällivare, Pajala och Jokkmokk.
– Det är en oroväckande situation att fler och fler lämnar grundskolan med ofullständiga betyg. Vi har sett en successiv ökning år från år. Det kan bero på att andelen behöriga lärare i grundskolan i särskilt Kiruna och Gällivare är låg. Kommer man som elev till gymnasieskolan med för stora kunskapsluckor så är det oerhört svårt att läsa ikapp, säger Roger Suup (S), nämndens ordförande.
Vad gör ni åt det här?
– Samarbetet mellan grundskolan och gymnasieskolan behöver utvecklas. Vi har gett vår förvaltningsledning i uppdrag att lyfta de här frågorna omgående med våra förvaltningschefer i våra grundskolekommuner.
De jobbar med de här frågorna i ett projekt tillsammans med Skolverket.
– Det vi framför allt har sett kan ge effekt är att hitta lärlingsplatser. Många kan vara less på skolan och då gäller det att hitta individuella och flexibla lösningar så långt det är möjligt, säger Roger Suup.
"Vi måste öka samarbetet", säger Roger Suup (S), ordförande i gymnasienämnden, Lapplands gymnasium.
I Kiruna kommun pågår ett förbättringsarbete av grundskolan, med stöd av Skolverket.
Skolchefen i Gällivare kommun, Ulrika Forsström, är inte heller överraskad av antagningssiffrorna. Hon håller med om att problemet till stor del handlar om andelen obehöriga lärare.
– Det är en utmaning vi har. Vi behöver få fler lärare och specialpedagoger till våra grundskolor. Lärarkompetensen är inte tillräcklig för att möta eleverna på den nivå de befinner sig, säger Ulrika Forsström.
Att hitta behöriga lärare till grundskolan är svårt på många håll. Det jobbas med frågan både i Gällivare och Kiruna.
– Vi jobbar för att få fler behöriga lärare och specialpedagoger genom politiska satsningar. Hos oss kan obehöriga lärare ansöka om bidrag för att studera på deltid med lön, för att på sikt bli legitimerad lärare. Det kommer att ge effekt.
Ulrika Forsström, skolchef Gällivare kommun
Hon ser att studiemotivationen hos eleverna är lägre eftersom det finns jobb för alla.
– Vi har utmaningen med industrin som tycks anställa folk även om de saknar fullständiga betyg och det här vet eleverna om. Så som arbetsmarknaden ser ut här så finns det inte lika starka incitament hos våra elever till att skaffa sig höga betyg, säger Ulrika Forsström.
Om ungdomarna ändå får jobb, varför behöver man klara gymnasiet?
– Om man lyckas i skolan så stärker det ens självkänsla och ger en möjlighet att läsa vidare om man skulle vilja det senare i livet. Vi kommer aldrig sluta sträva efter att alla elever ska ha goda kunskaper när de lämnar grundskolan, som stärker dem som samhällsmedborgare. Kunskap är inte tung att bära. Att man åtminstone får E i alla ämnen, det måste vi sikta på.