Det började som en helt vanlig söndag. Yannick Mujambere och Cherine Ririkumutima låg och sov tillsammans med deras ettåriga son när de plötsligt väcktes av brandvarnaren. Det skulle visa sig att lägenheten precis nedanför dem var satt i brand, men när paret vaknade förstod de ingenting.
– Lägenheten var alldeles rökfylld och det var svårt att andas. Jag blev så rädd, vi visste inte var vi skulle ta vägen. Det var en hemsk känsla, säger Cherine Ririkumutima.
Det har gått några dagar sedan räddningstjänsten fick ett larm om en brand i ett flerfamiljshus i Malmberget. Flera personer fick undsättas av rökdykare och parets ettårige son fick släppas ner till väntande händer eftersom han är för liten för att klättra på brandstegen.
– Den där känslan, det går inte att beskriva. Det enda jag tänkte på var min son, bara han klarar sig, bara han kommer ut härifrån, säger Cherine Ririkumutima.
De vet inte hur länge de väntade på hjälp men säger att det känns som att det var en evighet. Cherine Ririkumutima fick dödsångest och visste inte om familjen skulle leva eller dö.
– Det tog tid men man har inte tid att kolla på klockan, säger Yannick Mujambere.
– Jag tänkte bara på min son, bara han klarar sig, att han ska komma först. Bara pojken kommer ut, säger Cherine Ririkumutima.
De är tagna av händelsen men mår efter omständigheterna bra. Men bara tanken på att deras barn var i fara får Cherine Ririkumutimas ögon att tåras.
– När jag tänker på det börjar jag gråta. Det var fruktansvärt, det var hemskt, säger hon.
Sonen togs till sjukhuset för lindriga skador och de säger att han verkar må bra.
– Men han ser ju att han inte är hemma och vi har inga leksaker, säger Yannick Mujambere.
Deras försäkringsbolag har ordnat boende på hotell fram till måndag. Men sedan är de hemlösa och säger att de inte får någon hjälp av kommunen.
– Vi har förlorat allt i branden och nu ska vi springa runt och leta boende också? Jag har inte ens en telefon så jag kan boka jobb, säger Cherine Ririkumutima.
Hyreshuset de bott i kommer de inte att kunna flytta tillbaka till. Från den 1 september har de nytt boende på Repisvaara.
– Men fram tills dess är vi hemlösa. Vi har ingenting, vi har förlorat allt vi äger och har fått låna kläder. Varför säger kommunen att de hjälper när de sätter en barnfamilj på bar backe. Vi har inte fått den hjälpen vi behöver och det har chockat oss, säger Yannick Mujambere.