Niklas Johansson, kommunikationsdirektör vid LKAB.
Det står klart sedan LKAB och Hybrit skickat in en kompletterande ansökan till Energimyndigheten för nästa steg i Hybritinitiativet.
– Att LKAB blir verksamhetsutövare och ansvarar för bygget av anläggningen är ett naturligt steg för hela värdekedjan, säger Niklas Johansson, direktör för kommunikation och klimat på LKAB, i ett pressmeddelande.
– Det planerade uppförandet av demonstrationsanläggningen bygger vidare på de positiva resultat som uppnåtts inom Hybritinitiativet, och där pilotverksamheten i Luleå även fortsatt har en viktig roll i teknikutvecklingen. Vi har kommit långt med de forsknings- och utvecklingspaket som vi föresatte oss när vi startade för sex år sedan. Ett mycket framgångsrikt arbete där vi också ansökt om ett antal patent. Nu handlar det för våra ägare om att nyttja dessa framsteg under nästa etapp med att industrialisera teknologin, samtidigt som teknikutvecklingen fortsätter inom Hybrit development, säger Ulf Spolander, vd på Hybrit Development AB.
Hybrits pilotanläggning i Luleå. Här utförs tester för att tillverka fossilfritt stål i industriell skala.
Kostnaderna för Hybrits demoanläggning bedöms i dag ha ökat till över 20 miljarder kronor.
Trots det skruvas det tidigare sökta stödbeloppet ned från 4,9 miljarder till 3,7 miljarder.
– Stödet handlar om att dela risk för att komma förbi det initiala steget, från pilot till industriell produktion. Vi har de senaste åren sett framsteg i teknikmognad för viktiga delar i projektet samtidigt som intresset för fossilfria produkter ökar på marknaden. Detta minskar risken för projektet och därmed behovet av stöd. Samtidigt är det viktigt att se att vi verkar på en global marknad, med konkurrerande initiativ som erhåller statsstöd på väsentligt högre nivåer, säger Niklas Johansson.
LKAB och Hybrit har kompletterat sin ansökan om statligt stöd hos Energimyndigheten. Pengarna kommer från satsningen Industriklivet.
I maj 2023 lämnade LKAB in ansökan om miljötillstånd. Men risken för försening av demoanläggningen är påtaglig.
– Det finns både ljuspunkter och besvikelser i processen så här långt. Vi ser till exempel att vägen till en eventuell byggdom för att kunna starta byggnationer kommer ta längre tid än vi initialt hoppades på. Exakt hur det påverkar tidplanen i stort är svårt att säga idag, men att produktionsstart kan komma att förskjutas är ett möjligt scenario som vi förhåller oss till. Det viktigaste för oss är att vi bygger en effektiv anläggning med den bästa möjliga tekniken för en långsiktigt hållbar järnsvampsproduktion, säger Niklas Johansson.