Lena tvingas flytta efter skilsmässan: "Finns ingenstans att bo"

Bostadskrisen i Gällivare gör det inte bara svårt att locka folk till kommunen. När Gällivarebon Lena Holmberg och hennes man bestämde sig för att skiljas, stod hon plötsligt utan bostad och ser ingen annan utväg än att flytta till Stockholm.
– Man känner sig bortglömd, säger hon.

Tidigare i somras kom Lena Holmberg och hennes man överens om att de skulle skiljas och bestämde sig för att sälja det gemensamma radhuset. Han hade fått jobb i södra Sverige, men Lena, som jobbar inom kommunen, ville stanna kvar i Gällivare. Men även hon tvingas flytta på grund av bostadskrisen i Gällivare. "Det känns frustrerande att bli tvingad att flytta. Jag hade helst velat stanna kvar här.", säger hon.

Tidigare i somras kom Lena Holmberg och hennes man överens om att de skulle skiljas och bestämde sig för att sälja det gemensamma radhuset. Han hade fått jobb i södra Sverige, men Lena, som jobbar inom kommunen, ville stanna kvar i Gällivare. Men även hon tvingas flytta på grund av bostadskrisen i Gällivare. "Det känns frustrerande att bli tvingad att flytta. Jag hade helst velat stanna kvar här.", säger hon.

Foto: Niclas Petersson

Gällivare2024-11-19 00:01

Lena Holmberg har bott i Gällivare i 20 år och arbetar i köket på äldreboendet Forsgläntan. Sedan hon och maken bestämde sig för att gå skilda vägar har hon lagt otaliga timmar på att försöka hitta en ny bostad. Hon har ringt privata hyresvärdar, hört med det kommunala bostadsbolaget Topbostäder och sökt i lokala Facebook-grupper – men överallt har svaret varit detsamma.

– Jag tycker att jag har ringt överallt, men nej, det finns inget. Allting är uthyrt eller redan tingat, berättar hon.

undefined
"Med facit i hand så skulle jag ju ställt mig i bostadskö när jag flyttade upp hit igen. Men då hade jag ingen tanke på skilsmässa eller att jag skulle vilja bo i lägenhet i framtiden. Det är lätt att vara efterklok", säger hon. Katten Killen följer såklart med till Stockholm.

Lena beskriver frustrationen och hur det känns som att ingen vill eller kan hjälpa, trots att hon bott och arbetat i kommunen i många år.

– Det känns så himla orättvist. Jag har jobbat och betalat skatt här i alla år, och nu när jag verkligen behöver hjälp så finns det inget. Man känner sig bara bortglömd, säger hon.

Lena säger att stressen över att hitta en lösning varit överväldigande. Ju närmare utflyttningsdagen kommit, desto sämre har hon mått.

– Det har varit kaotiskt. Jag har jobbat heltid samtidigt som jag försökt ringa hyresvärdar och packa ihop allt. Det har känts helt omöjligt att hinna med.

Eftersom det är nästan lika svårt att hitta ett förråd som en bostad, har Lena sålt alla sina möbler till de nya ägarna av radhuset.

undefined
Lena Holmbergs och exmakens radhus är sålt och Lena måste lämna över nycklarna senast den 6 december.

– Jag hade gärna sparat något, men det finns inga förråd att hyra här. Jag har letat överallt, så till slut hade jag inget annat val än att sälja allt, säger hon.

Lena har nu beslutat sig för att säga upp sig från sitt jobb och lämna kommunen. En vän har erbjudit henne att bli inneboende i sin lilla tvåa under uppsägningstiden, något som ger Lena en kort andningspaus innan flytten till Stockholm.

undefined
Lena Holmberg packar sina ömtåliga glas och finporslin. Hon har några veckor kvar innan hon måste ut ur huset, men det är fortfarande mycket att packa ned. "Det tar mycket längre tid än vad man räknat med", säger hon.

Lena beskriver flytten som en stor sorg, inte bara för att hon tvingas lämna sitt hem, utan också för att hon känner att hon förlorar sin plats i ett samhälle där hon trodde att hon hade en framtid. Så valet att flytta har inte varit något enkelt beslut.

– Jag har alltid tänkt att jag hör hemma här, men nu har jag inget annat val än att lämna. Det känns tungt att behöva släppa allt, säger Lena.

Lena ser dock fram emot att vara närmare sin mamma och syster, som bor utanför Stockholm. Mamman lämnade Gällivare för några år sedan, och att ha familjen nära ger en viss trygghet inför flytten. Samtidigt funderar Lena på varför kommunen inte har bättre stöd för invånare som hamnar i akuta bostadssituationer.

undefined
Lena Holmberg är född i Gällivare, men är till stor del uppvuxen i Uppsala. 2004 flyttade hon dock tillbaka till hemkommunen och hade tänkt att att stanna. Hon är kritisk till att det inte finns någon hjälp att få. "Vi som redan bor här borde ha en chans att få hjälp i krislägen.", säger hon.

– Jag förstår att det är svårt för kommunen, men jag tycker ändå att vi som redan bor här borde ha en chans att få hjälp i krislägen. Så länge du inte är drabbad av våld i nära relation så finns det ingen hjälp att få från socialen, och det känns som att det bara är de som kommer utifrån som prioriteras, säger hon.

Lenas är övertygad om att hennes historia inte är unik. Hon tror att många tvingats fatta svåra beslut på grund av bostadsbristen.

– Några gör nog som jag, väljer att flytta från kommunen. Men en del kanske känner att det inte finns någon utväg utan väljer istället att stanna kvar i dåliga, kanske destruktiva relationer, säger hon.

Lena hoppas att politiker och tjänstemän på kommunen tar till sig hennes berättelse, så att det leder till förändring och att fler i liknande situationer får den hjälp de behöver.

– Jag vill inte att någon annan ska behöva gå igenom det jag har gjort. Det måste finnas en bättre lösning för oss som bott här i hela våra liv, säger hon.

undefined
Flyttlådor och sopsäckar staplade inför flytten från radhuset. En bekant har lånat ut ett förråd tillfälligt, men det har varit svårt att hitta plats för allt. 'Det är så stressigt att försöka få ihop allt', säger Lena
undefined
Rummet fylls av lådor och påsar inför flytten från radhuset. Lena har sålt sina möbler till de nya ägarna och hon tycker att det känns skönt att inte behöva oroa sig vad hon ska göra av alla möbler.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!