Markus Lemke tyckte att den påhittade contentbyrån Pattisjokki blev så lyckad att dess namn numera pryder Lemmelkaffes bilar.
Är du redo för en resa? Den kommer att ta oss till Övre Soppero, Etiopien, Lilla Berlin, en bit upp i rymden och inte minst till byn Pattisjokki.
Ska man berätta om kokkaffesuccén får man vara beredd på en kreativ tripp. Lilla Berlin är vad Lemmelkaffe kallar sina lokaler i närheten av järnvägsstationen i Gällivare och när vi träffar Markus Lemke, en av grundarna, där säger han med ett garv:
– Vi vill vara den arbetsplats i Norrbotten som spelar mest technomusik.
En digital brasa brinner på en tv-skärm, det är ombonat med lagom slitna mattor och sköna möbler. Det andas kokkaffe, roliga planscher och kreativitet.
Annars är det i Stockholm för cirka tio år sedan som tanken på att börja göra eget kokkaffe växer fram.
Då är entreprenören Markus Lemke och proffsåkaren Rolf Nylinder båda i snowboardbranschen. Men de är trötta på den. Det tycker att scenen har förändrats och att de stora internationella bolagen har tagit över för mycket.
– Vi möttes ganska bedrövade i Stockholm. Han hade varit ute och rest. Vi satt och drack kokkaffe. Det hade varit kul att starta nånting. Vi satt och spånade en massa idéer och kom på att det inte finns något mörkrostat kokkaffe, säger Lemke.
De kommer att starta någonting, men de ville också krydda allting med något som stack ut.
– Vi ville ha en story, något som var humoristiskt och annorlunda. Det växte fram en historia att berätta om folk frågar var kaffet kommer ifrån.
Markus Lemke berättar den korta varianten för oss, det finns en längre som tar en fotbollshalvlek att återge.
Han och Rolf är och fiskar i Lainoälven vid Övre Soppero. Det är en massa lämlar vid strandkanten som för ett jäkla väsen. Efter ett tag skriker Markus till Rolf: ”tycker du inte att det låter som att lämlarna säger kaffe?”. Då tystar plötsligt lämlarna.
När de har fiskat färdigt är lämlarna kvar och de verkar vilja visa människorna någonting.
– Så vi följde med lämlarna in i några grottor. Längst in i en grotta så fanns det kaffebönor och på väggen var det inristat kartor över hela världen. Det där blev vi väldigt intresserade av och vi kunde liksom inte kommunicera med lämlarna. Så vi beslöt oss att vi måste ju gå till botten med det här, hur de här kaffebönorna kan hamna i några grottor i Soppero?
Det finns ingen forskning på var lämlarna vandrar på sina lämmeltåg. Men Markus och Rolf fick veta. Tågen går till Etiopen där lämlarna tar med sig kaffebönor till marockanska kusten där de hoppar ut från de höga klipporna.
Många tror att lämlarna där begår självmord, men i stället simmar de ut i Atlanten. Via Golfströmmen förs de vidare till norra Skandinavien.
– Sen gräver de hål i snön och där ute under snön ruvar de kaffebönorna under hela vintern. Och med kroppsvärmen blir kaffebönorna långsamt, långsamt mörkrostade. När man träffar lämlar på våren så är de väldigt aggressiva. Det är ju för att de beskyddar sitt kaffe. Jag och Roffe var på rätt plats vid rätt tidpunkt och hade öppna sinnen.
Han och Rolf var helt enkelt utsända för att föra kaffet vidare till människorna.
– Vi får koordinater på sms och ibland fax också.
De kör med fax alltså?
– Ja, de är inte supermoderna lämlarna. Det är koordinater där det står var nästa pall som är färdigrostad står. Så åker vi ut på kalfjället. Det är ett jäkla jobb att få ner de där pallarna med fyrhjuling och på vintern med skoter. Det är så det funkar.
Markus Lemke vid sitt skrivbord i Lilla Berlin där kreativiteten och kokkaffet flödar mest hela tiden.
När Markus och Rolf startade Lemmelkaffe 2013 hade man 100 paket mörkrostat kokkaffe.
– Det tickade på och de 100 paketen tog slut. Sen tog vi in 200 packet och för den vinsten kunde vi köpa mer och mer. Så har vi långsamt byggt det på det sättet tills där vi är idag.
Nu säljer företaget många kaffepaket, men även väldigt mycket merchandise. Det är mössor, t-shirts, muggar och allt möjligt.
– Vi kunde leva på det från 2018 kanske. Vi gjorde ganska sjuka grejer. Vi brände två års besparingar på att skicka upp fyra paket kaffe i rymden.
Och här är en kokkaffehistoria till som är osannolik.
– Vi hade nån vision om att skicka kaffe till rymden för att vara det första mörkrostade kokkaffet i rymden och förmodligen det första kokkaffet i rymden också.
Via Chad Blakley som driver Lights over Lapland fick de läge att göra det.
– Han sa att han hade en kompis i Kalifornien som skickar upp företagsloggor i rymden. Vi fick hans kontaktuppgifter och jag skickade ett mejl. Han har en hemmabyggd slags ballong med en liten korg under. Sen kommer man till en viss nivå och sen kommer den tillbaka och landar. Han hade kapacitet för fyra paket kaffe. Så vi skickade fyra paket kaffe till honom och det var extremt dyrt. Men vi gjorde det. Till slut fick vi tillbaka kaffet och en Gopro-film från ballongen. Vi fick se kaffet i rymden.
Det var dyrt att skicka ut det första mörkrostade kokkaffet i rymden och ingen trodde på storyn!
Markus Lemke reser sig och går och hämtar en sak. Han kommer tillbaka med ett paket vakuumförpackat kokkaffe som har varit uppe i rymden och vänt i december 2015. Det var vid den tiden som Lemmelkaffe fått lite mer uppmärksamhet kring sig.
– Det var en massa skriverier i en massa olika tidningar. Så jag skickade ut en pressrelease att nu har Lemmelkaffe skickat ut det första kokkaffet i rymden. Men det som var lite märkligt var att jag fick ingen respons på det, säger Lemke och fortsätter:
– Jag började ringa runt till redaktionerna och sa: ”vill ni inte skriva om det?”. Det visade sig att ingen trodde att det var sant. Då kan man tänka så här: ”ska jag fortsätta att tjata på om att det här är sant? Eller så bara skiter vi i det och så får folk tro på det eller inte”. Vi sket i det.
Lämmelhistorien är bra, men den här sanna historien trodde de inte på?
– Nej, haha.
”Mörkt som framtiden”, ”Inte sova bara kaffe” och ”Vid utkanten av internet”. Lemmelkaffe har gjort sig känt för sina roliga affischer och sköna språk på sociala medier.
Där är delägarna Lemke och Rolf Nylinder som är en del av det kreativa. Men lika viktiga är Simon Mattsson och Tiina Ravelin.
– Jag är själv ingen grafiker, men allt du ser här är gjort av Rolf, Simon och Tiina. De är otroligt duktiga grafiker. Vi synkar så otroligt bra allihop. Vi sitter och brainstormar. Eller egentligen är det så att när jag kommer in här en måndagsmorgon och möter de här människorna. Allt blir bara så naturligt. Nån har en idé och så sitter Simon och Rolf och ritar nåt. Så växer det bara fram helt naturligt.
Det är här Pattisjokki – en liten by vid utkanten av internet – kommer in i bilden.
– På ett rätt tidigt skede var det ganska många andra företag som frågade oss vilka som var grafikerna som gjorde PR-grejerna åt Lemmel. I stället för att stå och hylla oss själva och säga att det är vi som är så duktiga och gör allting själva... Så vi skapade en fiktiv PR-byrå som heter Pattisjokki, säger han och fortsätter:
– Då gjorde vi en riktigt risig hemsida som såg ut som en kommunsida på 90-talet. Den var felkodad och bedrövlig. Det var medvetet gjort. Sen sa vi att det är Pattisjokki som gör vår PR. Det är en liten by i Lapplands inland som har drabbats av total utflyttning efter att sågverket lades ner. Kontakta dem om ni vill någonting. Och tro på fan att det var supermånga företag som hörde av sig.
Ena väggen i Lilla Berlin är vigd åt affischer med olika Lemmelkaffemotiv.
Men Lemmelkaffe hade stavat fel på mejladressen på hemsidan.
– Det sjuka var att vi fick reda på det genom att Naturkompaniets marknadschef ringde mig och frågade hur får man kontakt med Pattisjokki. Jag sa: ”du får väl gå in på deras hemsida och kontakta dem. Jag vet inte vad de håller på med”. Sen går jag in och kollar. Då hade vi stavat fel på adressen. Det var egentligen inte Naturkompaniet som ville komma i kontakt med oss.
Det visar sig att det var storföretaget Globetrotter, som har 13 gigantiska outdoor-butiker i Tyskland, som vill ha kontakt.
– De ville komma upp hit och göra en massa grejer. Det var en gigantisk affär. De hade försökt nå Pattisjokki i flera veckor. Efter det har vi gjort jättestora grejer till Naturkompaniet, Morakniv, Swedish Lapland och alla möjliga grejer. Men där är vi väldigt selektiva. Där gör vi bara grejer om det är kul och det finns pengar i det. Vi tar ju tid från Lemmel när vi ska göra det.
Folk verkar gilla er ton och humorn på era sociala medier?
– När vi skriver på sociala medier skriver vi ofta kryptiska saker. Folk tror nog ofta att vi har tänkt till. Folk försöker tolka det. Ibland skriver vi bara ihop nåt vi inte fattar. Det är ett speciellt företag, inget snack om det, säger han och skrattar gott.
Ni trodde inte att det skulle gå att leva på?
– Nej, absolut inte. Det finns inte en chans att vi trodde det. Det här var på något sätt en ventil för att få ut allt vansinne som snurrade omkring i ens huvud.
Lemmelkaffe blev utsett till årets företagare i Gällivare 2022.
Markus Lemke är uppväxt i Östersund, men resorna till mormor och morfar i Gällivare fick honom att älska kokkaffe. Tio år efter det dystra mötet i Stockholm är han mitt uppe i ett drömjobb.
– Det har alltid funnits en drivkraft för mig att jag vill jobba med något som jag själv har skapat. Så mycket tid som man spenderar på ett jobb, så det har alltid varit viktigt för mig att göra det med människor jag älskar och att jag gör nåt som betyder nåt för mig.
Lemmelkaffe har stadigt blivit större, men man tar framtiden med oro.
– Vi växer varje år, vi skulle säkert kunna tiodubbla omsättningen. Men vi försöker bygga långsiktigt och har ingen checkkredit hos banken eller har belånat oss. Utan vi gör det med egna medel och växer i den takt som är möjlig att göra.