Duvkullan är Gällivares första demensboende. Det öppnades 1989 i Malmberget och var ett gruppboende med fokus på hemtrevnad, stimulans, musik och utflykter. Nu är situationen en annan.
– Här blandas gamla med olika vårdbehov. Miljön är under all kritik. Vårdkrävande boende angriper åldringar och anhöriga, tar ner gardiner, plockar sönder blommor, prydnadssaker, flyttar möbler runt hela avdelningen. Ständiga skrapljud dånar i korridoren. Åldringarna är rädda. Enhetschefen är maktlös. Personalen är svårt belastad och vikarier kommer och går, säger Lisbeth Nordvall.
– Någon måste föra de gamlas talan. Det är en politikerfråga. Jag efterlyser chefers och politikers ingripande i den kaotiska situationen. Det är en orolig miljö och våra anhöriga påverkas, de sitter apatiska i ett hörn och kan inte vara i dagrummet eftersom det är kalt och nedplockat. Bara gå dit som politiker och ansvarig chef så ser ni. Det är inte svårtolkat på något sätt. Är man bara medmänsklig så ser man att det är misär. Det får inte vara så här. Våra gamla har rätt till en värdig vård, säger hon.
Äldreomsorgschef Kerstin Nilsson Johansson, säger att det nya boendet på Forsgårdsområdet ska inrymma två små enheter för dementa med särskilda behov. Äldre med BPSD- syndromet och unga demenssjuka. Det nya äldreboendet ska vara inflyttningsklart 2016. Byggstarten är försenad på grund av en överklagan.
– Man upptäcker fler unga personer med demenssjukdomar och de har andra symptom än äldre. Vi har en demenssjuksköterska och vi har undersköterskor med specialistkompetens. Sjuksköterskan utbildar i BPSD-metoden. Vi har mycket på gång, men det tar tid att genomföra. Det kommer att bli mycket bättre när det nya boendet är klart. I den akuta situationen har vi satt in extraresurser, säger hon.
Socialnämndens ordförande Rita Poromaa , S:
– Är det som beskrivs så måste socialnämnden omgående få information och ta fram en handlingsplan för att åtgärda problemen. Så där får det inte vara. Många undersköterskor har "demenskörkort", men det behövs en speciell kompetens för att ta hand om utagerande dementa. Sen är det läkarbristen, vi har brist på geriatriker och det behövs kompetens och kontinuitet från läkarhåll, säger hon.
Vid ett besök på gruppboendet bekräftas bilden. Det tidigare så gemytliga gruppboendet har förändrats. Här finns det kala dagrummet, de sorgsna åldringarna och oron i luften. Personalen efterfrågar läkare med särskilt intresse för dementa. När olika distriktsläkare och stafettläkare går ronder skapas inte kontinuitet och optimal medicinsk behandling.