Maria Sätterqvist, boende och lärare i Vuollerim, känner Tahira och 12- åriga Duaa, som efter 13 år i Sverige ska utvisas till Pakistan, sedan sin tid på inflyttningsservice i Gällivare. Den vägen fick även Tahira ett jobb på Pensionat Augustin som då drevs av Gällivareprofilen Elisabeth Landby som nu tillsammans med Maria Sätterqvist och en rad andra, som grupp, jobbar med att få Migrationsverket att ändra sitt utvisningsbeslut för Tahira och dottern Duaa.
Nu har också gruppen fått ett massivt stöd av en stor del av den svenska kändiseliten. Jonas Gardell, Camilla Läckberg, Hojja, Timbuktu och en lång, lång rad andra tar kraftfull ställning och visar sitt stöd för Tahira och Duaa på sociala medier. En välkommen men även lite överraskande utveckling.
– Stina Wollter var först med att dela och det har bara rusat i väg. Filmklippet har visats närmare 500 000 gånger om vi räknar ihop våra konton. Det är närmast en chock att se så många kända namn och ansikten som vill hjälpa oss. Men det visar också vilket betydelse frågan har, hur de glömda kvinnorna behandlas.
Maria Sätterqvist tror fortfarande på en förändring och gruppen tar till alla till buds stående medel.
– Vi jobbar envetet och vi har olika roller och kompetenser som vi nyttjar. Det handlar om kontakterna med myndigheterna, Migrationsverket och vi har även skrivit och kontaktat FN i detta. Duaa är en Gällivaretjej och ska så förbli, hon är född och har vuxit upp i Gällivare. Det är helt orimligt att det ska kunna få gå till så här. Vi kommer inte att ge upp kampen, konstaterar Maria Sätterqvist som, precis alla andra som upprörs av Tahira och Duaas öde, känner starkt för den närmast undangömda delen av migrationspolitiken, den som behandlar kvinnor och flickor.
– De kastas ut för att hamna i misär och elände. De kommer tillbaka till ett land de inte känner, de är inte värda någonting och kommer att behandlas sämre än sjuka djur. Dua kommer att bli tvångsbortgift, sannolikt med någon släkting. Varför ska det här få fortsätta? Det är fullständigt absurt. Inte minst när de anpassat sig i samhället, lärt sig svenska och hittat jobb, säger Sätterqvist som hoppas att kändisupproret kan hjälpa till.
– Jag vill tro men Migrationsverket är nog rädda för att skapa ett prejudikat.