Nautanen idag. På den här platsen låg kopparverket där det fanns brikettverk, torkhus, hytta, krosshus och andra funktioner.
Nordöst om Gällivare ligger Nautanen, en plats som idag nås via grusvägar som har sett bättre dagar. Här levde hoppet om en framgångsrik gruvverksamhet och ett välutvecklat samhälle, under några år i början av 1900-talet. Hundra år senare syns bara husgrunder, gamla gruvgångar och ett deformerat landskap som vittnar om gruvverksamhetens inverkan på naturen.
Att berget innehöll koppar upptäcktes 1898. År 1900 bildades bolaget AB Nautanens kopparfält. "Startkapitalet var 500 000 kronor, en stor summa pengar på tiden då en arbetares dagspenning var omkring fyra kronor", står att läsa i en skrift om Nautanen signerad Hilding Ollikainen.
Gruvarbetare i Nautanen uppställda för en bild som är daterad till året 1900.
Det fanns visioner om ett mönstersamhälle med alla moderniteter. Det byggdes ingenjörsbostäder, direktörsvilla och ett 30-tal arbetarbostäder med plats för två familjer i varje. Även skola, postkontor, bageri och bastu uppfördes. Runt 400 personer bosatte sig i Nautanen med tiden.
Arbetarbostäder i gruvsamhället Nautanen, fotograferade år 1903. Bolagets vision var att arbetare i Nautanen skull ha det bättre än i Malmberget.
1902/1903 startades gruvverksamheten och priset på koppar var högt och gynnsamt. Malm bröts i flera olika fyndigheter och förädlades i industrin som byggts på området.
Tidigt 1900-tal. Bild från Nautanens kopparfält när gruvverksamheten var i drift. Fotograf och exakt årtal är okänt, bilden finns i Norrbottens museums samling.
Bild daterad 1903, föreställande mottagningsstationen vid Koskullskulle för linbanan från Nautanen, på vilken skärsten och kol transporterades.
Kopparhyttan i Nautanen fotograferad år 1903. Idag är området förorenat och i behov av sanering.
1907 sjönk priset på koppar drastiskt. Pengarna tog slut, strejker utbröt och i november stannade arbetet av. Folk flyttade till andra platser där arbete fanns, byggnader flyttades. 1917 såldes det som fanns kvar till en skrotfirma och revs. Kvar blev stengrunder, vissa delar av maskineriet och en hel del läckage av miljögifter.
Gruvverksamheten som fanns för över hundra år sedan har orsakat att halter av zink, kadmium och koppar är förhöjda och läcker ut i vattendrag. Juridiska frågor behöver få svar innan åtgärder kan bli aktuella.
Dag Avango är professor vid enheten för historia på LTU och har forskat om arktiska gruvstäder, bland andra Nautanen. Han har sett liknande skeenden utspela sig på andra platser i historien och även i nutid.
– Advent city och Sveagruvan på Svalbard liknar Nautanen. Det fanns stora förhoppningar men det gick omkull och blev spökstäder. Laver har också likheter, men pågick längre och där finns bolaget Boliden som drev gruvan kvar, säger han.
I Nautanen bröts det både i dagbrott och under jord. De olika gruvorna fick namnen Max, Anna, Karl, Fredrik, Milian, 29:an, Hoppet och Maria.
Ingången till gruvan 'Maria' har någon gång stängts med portar och skyltar säger förbjudet att gå in. Men portarna stoppar inte den nyfikne allt för effektivt idag.
Gällande Nautanen finns det fortfarande frågor som de söker svar på.
– Om det finns ett företagsarkiv så har vi inte lyckas hitta det, och därmed saknar vi vissa källor för att se varför det gick som det gick. Hade vi haft ett sånt hade vi kunnat följa beslut och resonemang, förklara mer. Men vi har inte gett upp.
Vilka frågor är obesvarade?
– Varför man investerade så stort, vad som var viktigaste skälet till att man lade ner. Och vart alla byggnader tog vägen. Det vi vet är om folkets hus, som idag finns i Kiruna.
På platsen där Nautanens gruvverksamhet låg finns en hel del av byggnadernas stengrunder kvar, från såväl industrin som från bostadshus.
Idag är det som var samhället Nautanen öde. Det enda som syns röra sig i området är några Bolidenanställda här och där som jobbar med undersökningar av berggrunden, ibland någon turist. Men det kan komma nya tider för Nautanen. Provborrningar har skett under många år, kopparhalterna är högre än i Aitik och Boliden har lämnat in en ansökan om bearbetningskoncession. En fråga om Natura 2000-tillstånd har tidigare bromsat projektet, men sedan reglerna förändrats den 1 juli så kan det hela ta nya steg.
– Vi hoppas nu att handläggningen av ansökan kan fortsätta och att Bergsstaten har allt de behöver för att fatta ett beslut inom en snar framtid, säger Klas Nilsson, kommunikatör hos Boliden.
Viscaria alpina, fjällnejlikan som gärna växer på platser med mineral i jorden och som sägs ha väglett malmletare runt 1900-talet.
När kan det bli aktuellt att bryta i Nautanen igen och under hur lång tid beräknas brytningen pågå?
– Innan det kan inledas så krävs både bearbetningskoncession och miljötillstånd. Det är svårt att svara på när allt kan vara på plats men det är sannolikt flera år in i framtiden. Det man kan säga om brytperioden är att om den kommer på plats, det finns inga beslut fattade än, så kommer verksamheten bedrivas i åtminstone 15 år.
Vilka utmaningar finns med att bryta i Nautanen och vilka lösningar ser ni?
– Boliden avser att genomföra sin verksamhet med minsta möjliga påverkan på andra intressen i området, som rennäring och eventuell påverkan i omgivande miljö. Vi utgår därför dels från att malmen kommer transporteras till Aitik för att minimera markbehovet och dels utifrån brytmetod med återfyllnad så att marken ovan inte berörs genom sättningar eller liknande, säger Klas Nilsson.
Nautanen finns tillsammans med Laisvallgruvan i Arjeplog och Porjus smältverk i toppen på länsstyrelsens prioriteringslista över förorenade områden i Norrbotten som behöver hanteras.
På ytan där förädlingen skedde i Nautanen för över hundra år sedan ligger idag mängder med slaggsten som skiftar i olika färger .
Pär Alapää, miljöhandläggare på länsstyrelsen berättar att halterna av zink, kadmium och, framförallt koppar är förhöjda i området.
– Belastningen av koppar på bäcken Imetjoki, som är inom Kalixälvens huvudavrinningsområde, uppgår till i storleksordningen 100 kg per år.
Vattensamlingar i Nautanen där industribyggnaderna stod skvallrar om ingreppen i naturen och området är klassat som ett av Norrbottens mest förorenade.
Vad behöver göras och när kan det bli aktuellt?
– Det finns ett behov att reda ut vissa juridiska frågor innan ytterligare utredningar och åtgärder kan vidtas. Det är därför svårt att i nuläget uttala sig om exakt vilka åtgärder som kan bli aktuella och när de kan genomföras. Men det är en relativt lång process och det dröjer med all sannolikhet många år innan en sanering kan påbörjas.
I ett av hålen efter gruvbrytningen ligger gammalt virke och trots att det är juli så har inte all snö och is smält.
Bolidens planer på ny gruvverksamhet i området skulle eventuellt kunna spela in i frågan om föroreningarna.
– De har tidigare indikerat att de i samband med det även kan tänka sig att sanera det gamla gruvområdet. De har dock ingen skyldighet att göra så och jag vet inte ifall det längre är något som de är villiga att ta på sig. Men det skulle potentiellt vara det snabbaste sättet att få till stånd åtgärder, säger Pär Alapää.
Nautanen idag. Fjällnejlikan 'Viscaria alpina' blommar intill gammalt metallskrot på gruvområdet.
Källor för historiska fakta: Kulturmiljö Norrbotten, Norrbottens museum, LTU, Boliden, "Nautanen" av Hilding Ollikainen.
Skyltar i området vägleder besökare och berättar om hur samhället Nautanen såg ut under sin levnadstid.