Högsta domstolen avgjorde den långa rättsprocessen i januari 2020
Efter att Girjasdomen presenterades i januari 2020 sa statens advokat att nu måste politikerna ta tag i frågan. Nyligen upplöstes renmarkskommittén, som var satt till att göra det. Och kritiken har handlat mycket om Girjasdomen. Många har velat bortse från den. Tidigare landsbygdsministern Sven-Erik Bucht tycker nu att Girjasdomen borde omprövas.
Christina Allard är professor i rättsvetenskap på Luleå tekniska universitet. Hon har länge forskat om markanvändningsfrågor och hur rättigheter till mark uppstår över tid.
– Det finns en missuppfattning av Girjasdomen. Den säger ingenting om andra gruppers rättigheter. Domen slår fast ensamrätt för Girjas sameby i förhållande till staten. Men Girjasdomen lägger inget hinder för möjligheter för andra att processa om rättigheter. Som tornedalingar, lantalaiset eller kväner. Tvärtom, med den här domen har det blivit klarlagt hur man ska bedöma historisk markanvändning, i det här fallet jakt- och fiskeupplåtelser, med stöd av urminnes hävd.
Girjasdomen meddelades av Högsta domstolen efter elva års processande. Domen slog fast att Girjas sameby, i förhållande till staten, har ensamrätt till småviltsjakt och fiske och att upplåta rätten till andra på sitt betesområde ovan odlingsgränsen i Gällivare kommun.
Går det att ompröva Girjasdomen?
– Det korta svaret är nej. Det lite längre svaret är att det finns en ytterst liten möjlighet att begära resning i en civilprocess, som det här är. Nålsögat för att kunna begära resning är mycket litet. I så fall är det den förlorande parten, staten som ska göra det, via sitt ombud JK. Det är inte särskilt troligt.
En stor del av kritiken mot renmarksutredningen från politiskt håll har varit att man inte vill ha Girjasdomen som utgångspunkt för ett arbete kring framtida lagstiftning.
Christina Allard satt med som expert i renmarksutredningen, på uppdrag av Svenska samernas riksförbund.
Christina Allard, professor i rättsvetenskap, Luleå tekniska universitet.
Finns det fog för att ifrågasätta domen?
– Nej som jurist anser jag inte det, den är välskriven. Domen är dessutom enhällig i de centrala delarna, i frågorna kring urminnes hävd, det historiska bruket och slutsatserna. Domstolen går igenom omfattande historiskt material och har gjort bedömningen att åtminstone 1750 så har man upparbetat en ensamrätt till småviltsjakt och fiske. När en rätt väl är etablerad, då ska staten bevisa att man avsett att utsläcka den här rätten, expropriera den på ett tydligt och definitivt sätt. Det lyckades inte staten visa i det här målet. Så rätten består.
Advokat Peter Danowsky och dåvarande ordförande för Girjas sameby, Matti Blind Berg, under uppläsandet av domen i Högsta domstolen.
Girjasdomen bygger på urminnes hävd och berör lagar kring egendomsskydd och mänskliga rättigheter, samt flera konventioner om urfolk och minoriteter.
Girjas sameby har förvaltat småviltjakt och fiske på området i Gällivarefjällen i snart fem år. Domen är prejudicerande och domskälen är vägledande i liknande processer. Men varje område bedöms för sig utifrån hur markanvändningen sett ut och vilken konkurrens som funnits.
När det gäller den politiska hanteringen av frågorna, efter att renmarksutredningen lagts ner, är det ännu oklart vad som händer.
– Normalt accepteras och följs prejudicerande domar i Sverige, från de högsta domstolarna. Även om man kanske inte alltid håller med. Men i det här fallet gör politikerna allt de kan för att runda domen och få den satt ur spel. Det är märkligt om man tänker på demokratin och Sverige som rättsstat, säger Christina Allard.