Intresset för julkorten startade i början av 1980-talet.
Lars Israelsson, kultursekreterare på Gällivare kommun, var då engagerad i Gällivare hembygdsförening och kom i kontakt med en man som visade upp julkort som hans farfar, JC Söderberg, gjort i början av 1900-talet.
Det var handmålade julkort med tomtar som befann sig på bland annat tågstationen, Storgatan och på Fjällnäs i Gällivare.
Mannen tyckte att hembygdsföreningen skulle trycka julkort av originalen. Sagt och gjort - fyra olika julkort och planscher gavs ut.
– De gick så himla bra, folk ville verkligen ha dem! Jag tror att de finns i de flesta äldre Gällivarehem, säger Lars Israelsson.
Det var den här händelsen satte igång Lars Israelssons intresse för julkort.
Sedan dess har han samlat på julkort som han fått. Ungefär 2000 stycken har det hunnit bli på de dryga 30 åren och delar av dessa ställer han nu ut på Centralskolan.
– Det var då jag fick den här passionen för julkort och sedan dess har jag skickat till vänner och bekanta varje år. Det är det här personliga, med brevet hem och att man får veta lite om personen.
I år skickar Lars Israelsson och frun Patricia 126 julkort till vänner över hela Europa.
Sedan skickar han också ett 70-tal julkort för Gällivare kommuns räkning till olika samarbetspartners. Kommunen gör egna julkort – en tradition som Lars Israelsson startade 1985.
Hemma hos Lars Israelsson hängs julkorten upp ett snöre i taket, något som han också gjort på Kulturettan. Att göra så är en engelsk tradition.
Typiskt engelska julkort är lite sötare, med mjuka, rundare figurer. Julkort från Polen har mer religiösa motiv och där skickar man ibland också med oblater.
De typiskt svenska julkorten, menar Lars Israelsson, har de klassiska röda tomtarna.
– Tomtarna som Jenny Nyström var först med. Men det är ju många som gör sina julkort själva också. Vi får ungefär 75 julkort per år, men vi får aldrig två som är likadana, säger han.
Julkortens guldålder var i mitten av 1990-talet, då svenkarna skickade kring 60 miljoner julkort varje år. Förre året skickades drygt 24 miljoner.
Trots möjligheterna att skicka julhälsningar elektroniskt eller via sociala medier tror Lars Israelsson inte att de fysiska julkorten kommer att dö ut.
– Det är en större insats att skicka ett fysiskt brev – dels att hitta adress, skriva på kuvertet, hitta ett julkort, ta ett frimärke – det är ju en liten kostnad också. Det är insatsen och tanken bakom som är det viktiga.