Granskningen inleddes under hösten 2023, som en i en serie inspektioner som Justitieombudsmannen, JO, beslutade om att göra av socialtjänsten i fyra mindre kommuner.
– Verksamheten har stora utmaningar och svåra problem, vilket inger oro utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv, säger Thomas Norling, JO, i ett pressmeddelande.
Han påpekar dock att det finns positiva delar i granskningen, som att handläggningen sköttes på ett engagerat och omsorgsfullt sätt och tidsfristerna som gäller enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) hölls med god marginal.
Kritiken gäller bland annat följande områden:
- Socialnämndens redovisningar av hur de bedömt barnets bästa varierade i hög grad. I vissa ärenden saknades det helt en bedömning och i andra gjordes det blanka påståenden om att en viss åtgärd var förenlig med barnets bästa. Därmed har nämnden brustit i kravet på att ha ett barnperspektiv i handläggningen, slår JO fast.
- I en barnutredning inhämtade nämnden information genom att hålla ett oanmält samtal med barnet i barnets skola. Där har nämnden brustit på flera sätt, bland annat för att man inte har dokumenterat vilka överväganden som föranledde att samtalet hölls i skolan utan vårdnadshavarnas kännedom.
- I flera av de utredningar som hade avslutats utan insats överskred handläggningen tidsfristen på fyra månader.
- Formuleringarna i vissa utredningar var osakliga och därför olämpliga.
I fallet där barnsamtal hölls i skolan omhändertogs barnet och dess syskon med polishandräckning. Barnen hade vad JO har kunnat se av anteckningarna inte fått någon information om att de skulle omhändertas och det framkom inte heller någon information om varför polisen kopplades in.
Det framkommer inte heller varför det ansågs nödvändigt att hålla barnsamtal i skolan, utan vårdnadshavarnas samtycke, påpekar JO.
Det framkommer också att barnutredningarna i vissa fall inte uppfyller kraven på att vara opartiska. I ett fall beskrivs föräldrar som "parasiterande" i sin livsstil och att de har ett närmast "kriminellt levnadssätt", något JO slår ned på.
JO har bland annat granskat 24 akter som rör omedelbara omhändertaganden av barn enligt LVU efter den 1 oktober 2021. Det konstateras att journalanteckningarna är skrivna på ett sådant sätt att granskningen har försvårats och riktar kritik mot nämnden även i det avseendet.
– Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det ligger ett stort ansvar på socialnämnden i Gällivare att säkerställa att verksamheten har ett barnperspektiv och är rättssäker, säger Thomas Norling.
Enligt socialchefen Annette Viksten Åhl, som svara på våra frågor via mejl, har det nu inletts ett arbete med åtgärder. Bland annat för att försöka ta reda på hur bristerna som JO framför i sin granskning har kunnat ske.
– Vi försöker utröna det för att kunna vidta de åtgärder som behövs, skriver hon.
Hon fortsätter:
– Arbetet påbörjades efter att vi hade förmånen att få ha ett digitalt möte med JO. Det arbetet kommer att fortsätta och vi kommer även att ta hjälp av extern part i syfte att få hjälp att se över arbetsprocesser/rutiner.
Hur tänker ni agera mot de familjer och barn som drabbats?
– Vi kommer att gå igenom flertalet av LVU-ärendena tillsammans med extern part och därefter bestämma vilka åtgärder som ska vidtas.
Vem är ansvarig för att det här har kunnat ske?
– Nämnd och förvaltning, skriver Annette Viksten Åhl.