Britt Johanssons pappa Sune är 85 år och har hemtjänst. Han behöver hjälp med mat och mediciner för bland annat hjärtproblem och kol. Britt Johansson säger att problemen med hemtjänsten i Gällivare började förra året och de senaste veckorna har det blivit värre.
– Det har varit jättemycket. Jag har fått ringa nästan dagligen i fem veckor. Alltid har det varit nånting, säger Britt Johansson.
Hon har själv tagit över städningen hos sin pappa eftersom hon inte tycker att det har fungerat.
Hemtjänsten ska ändå komma en gång om dagen för att lämna mat och medicin. Men det blir oftast inte så.
– De kommer när de inte ska komma och kommer inte när de ska komma. Det är så det har blivit.
Britt Johansson säger att den stressade personalen har sju minuter på sig att ta hand om hennes pappa. Och hon vill inte lägga skulden på hemtjänstens personal som är ute och träffar brukarna. Hon tror att något annat är fel.
– De som skriver scheman åt personalen. Det måste brista där.
Nu har Britt tröttnat. Hon har varit i Gällivare den senaste månaden och kommer att flytta hit efter nyår för att ta hand om sin pappa.
– Jag måste hem till Boden den 3 januari för att flytta. Sen kommer jag tillbaka. Jag har jobbat inom vården i 26-27 år, bland annat 13 år i hemtjänsten. Men då funkade allting.
Hur känns det att flytta hem?
– Det känns bra, men inte så kul att vara 61 år och bo hos sin pappa. Men jag gör det för hans skull, såklart.
Vad känner du när det har pågått så länge?
– Det är bedrövligt. Det är skandal hur man behandlar människor, gamla människor. Det är säkert inte bara min pappa, det är nog fler, säger hon och fortsätter:
– Det här är droppen. Jag blir också stressad som min pappa. Jag är reumatiker och jag känner att jag inte kan sova ordentligt. Vad blir det i morgon? Det tar ju på humöret, energin och allting.
Britt Johansson säger att hon flera gånger har varit i kontakt med enhetschefen Tomas Landström och blivit lovad bättring.
– När jag ringde (i förra veckan) sa Tomas: ”Åh, herregud. Du skojar med mig. Du skämtar? Vad är de inte fattar?”.
När Britt Johansson klagade hos Landström tidigare blev hon erbjuden jobb på hemtjänsten.
– Det är ju panik. Om man blir erbjuden jobb, säger hon och skrattar.
– Jag sa ja först, men nu har jag ändrat mig. Jag pallar inte. Jag har nog med det som är.
Blev du överraskad över det?
– Ja, men jag har sagt tidigare när det var bättre att jag kan tänka mig att jobba extra.
När vi får tag på Tomas Landström, enhetschefen på kommunen, säger han att han inte kan kommentera ett enskilt ärende.
– Det är ganska klart och tydligt. Vi kan inte gå in och kommentera enskilda ärenden. Det handlar om sekretess och så vidare. Vårt uppdrag handlar om att utföra de insatser de har behov av och är beviljade, säger Tomas Landström.
Britt Johansson säger att du själv reagerade med att säga ”herregud, du skämtar? Vad är de inte fattar?” när hon klagade. Vill du kommentera det?
– Nej, som sagt, vi går inte in i några enskilda fall utifrån sekretessen. Det är så det funkar.
Hur känns det för dig att Britt och hennes pappa inte vill ha hemtjänst från er längre?
– Jag kan inte uttala mig för hur andra tänker och tycker. Du kommer med en andrahandsuppgift och jag kan inte kommentera varken hennes beslut eller nåt enskilt brukarärende.