Att bostadsbristen är stor i Gällivare är ingen nyhet. Sedan två och ett halvt år tillbaka arbetar kommunens yngsta förvaltning, samhällsbyggnadsförvaltningen, med att lösa det och samtidigt ta fram en struktur för hur helheten i det nya samhället ska se ut. Sedan drygt en månad tillbaka sätts dessutom krav på ett högre tempo då LKAB meddelade att en avveckling av stora delar av Östra Malmberget måste ske. NSD tog rygg på de anställda på förvaltningen för en dag och får höra vad som är på gång just nu.
Vid en överblick ser det lugnt ut inne på samhällsbyggnadsförvaltningen. Men i själva verket arbetar de anställda febrilt med att omvandla och skapa framtidens samhälle.
–Det är svårt när vi jobbar mycket med långsiktiga planer. Medborgarna ser inte vad vi gör förrän kanske om något år efter att projektet påbörjats, men i själva verket springer vi som illrar, förklarar Liza Yngström.
Hon är samhällsplanerare och har tillsammans med arkitekten Christer Larsson nyss haft möte med två forskare från Luleå Tekniska Universitet som tittar på sociala boendefunktioner och vad människor vill ha utav sin bostadsort.
– Vi samarbetar väldigt mycket med LTU och doktorander och även andra aktörer. De kan ge ett viktigt stöd i arbetet, det är inte bara jag och Christer som tänker, säger hon.
Hon arbetar just nu intensivt med Repisvaara, det bostadsområde som fått mest fart sedan kommunledningen lovat en högre växel i samhällsomvandlingen.
– Planen för södra Repisvaara har två etapper, nu ska etapp 1 ut på granskning och i början på nästa år ska den gå till beslut i kommunfullmäktige, berättar hon.
Det södra området som ska exploateras av kommunen har i etapp 1 ett maxtak på 380 bostäder i olika utföranden.
– Men det kommer troligtvis att röra sig om 250. Planen har gjorts väldigt flexibel för att kunna bygga till eftersom. Tar man fram en plan som är för låst kan det bli svårt att göra ändringar senare, förklarar Liza Yngström.
Flerfamiljshusen kan bli mellan två och fyra våningar höga. I ena delen av området finns också en yta för framtida behov, vilket kan innebära ett litet centrum, en linbanestation eller ett skolområde.
Planarkitekten Sofie Rynbäck har arbetat fram den planen och många andra. Det är många bollar i luften och arbetet har gasat på rejält det senaste halvåret.
– Det är många planer i gång, och samtidigt måste vi prioritera. Det är inte helt lätt alla gånger.
Hon lägger fram ett gäng kartor på bordet och pekar. Kvarteret Dansaren, Kommunalhemmet och Bryggeribacken är bara några av dem. Medan Bryggeribacken är överklagad så har kvarteret Dansaren nyss vunnit laga kraft. Kommunalhemmet är också nära byggstart, och två företag, Nåiden och BoKlok kommer att bygga bostadsrätterna.
– Just nu har vi två planer som är överklagade, på Bryggeribacken och Andra sidan. Vissa planer vet man ganska snabbt om det kommer trilla in en överklagan eller inte. Är det mycket synpunkter kring en detaljplan blir det ofta ett överklagande, förklarar hon.
De anställda är uppdelade i två grupper, de som arbetar med planering och de som arbetar med själva projekten. Men trots en hel förvaltning som har huvudfokus på samhällsomvandlingen så räcker inte antalet anställda till. Just nu pågår rekrytering för fullt. Den nya projektchefen Bo-Göran Bäckfors kom på plats för knappt två månader sedan, och ska leda arbetet med de nya kommunala anläggningarna.
– Det är jättemånga projekt i "pipen" som behöver ledning. Det är många väldigt stora projekt på gång, med till exempel is- och evenemangsarenan och en ny gymnasieskola som ska ersätta Välkommaskolan i Malmberget, säger Bäckfors.
Härnäst hoppas även en ny planchef anlända som ska leda planeringsgruppen, och flera av de anställda på samhällsbyggnadsförvaltningen vittnar om högt tryck och mycket arbete.
– Vi hade behövt vara några fler. Gällivare och Kiruna kommuner är små, men vi ska bedriva stora arbetsuppgifter. Det innebär en högre belastning på förvaltningarna, säger Liza Yngström och får medhåll av arkitekten Christer Larsson, som menar att viljan att snabba på samhällsomvandlingen ytterligare finns.
– Det skulle behövas en handfull till i personalen. Vi skulle vilja driva framåt ännu mer, men då behövs folk, säger han.