I en ombyggd Ford Taunus, ett kraftpaket som inte ser mycket ut för världen, körde hon in en seger i damernas A-final. Strålande glad tog hon emot den silverglänsande pokalen.
Tjejen som kan bilar
- Det är fantastiskt kul med folkrace, det är något man längtar till hela långa vintern. Pappa Nils är min mekaniker och min son William är nästa generations folkraceförare, säger hon.
Som 15-åring började hon köra folkrace, ivrigt påhejad av pappa Nils Kuhmunen, som har bilverkstad och trimmar bilen med dottern.
- Jag är pappas flicka och jag älskar bilar. Nu har jag nyss avslutat en bilmekanikerutbildning i Övertorneå, säger 24-åringen.
Efter tävlingarna säljs alla bilar för 6 500 kronor. Hon hoppas att hon får ha kvar sin bil, annars blir det att dyka in under motorhuven och trimma nästa bil.
Entusiastisk publik
Helgens tävlingar kördes i småruggigt väder, på söndagen hällregnade det. Trots det finns alltid entusiastisk publik som följer tävlingarna.
- Allt är kul med folkrace, det är en folksport och man träffar folk, säger Håkan Hedlund, från Jokkmokk som besökte tävlingarna med blivande folkraceförarna Joakim Persson och Anton Hedlund.
En folkracebil kan komma upp i farter på omkring 100 km i timmen. Redan som 15-åring kan man, efter förarutbildning, få licens för att köra folkrace.
Tävlingsledare Benny Karlberg, i stilig tävlingsmundering, summerade lördagens tävlingar:
- Det är den första tävlingen för säsongen. Mycket bra tävling, framför allt snygga körningar, säger han.
Även om publiken inte är lika mångfaldig som tidigare år har folksporten en framtid, många juniorer har tillkommit under året och flickorna har definitivt gjort sitt intåg i sporten.