Aimo Liukku (till vÀnster) poserar med NSD:s tidningsrubrik frÄn 1976 som beskriver den kaotiska situationen pÄ Gunillaskolan i Malmberget. Grabbarna beskrevs som "ligister" under skolans stÀngning.
â Jag och nĂ„gra andra killar sĂ„g till att det kom en helt ny yrkeskĂ„r, sĂ€ger Aimo Liukku och syftar pĂ„ fritidsledarna som infördes pĂ„ Gunillaskolan Ă„ret efter att skolan stĂ€ngts tillfĂ€lligt, för snart 50 Ă„r sedan.
Under hösten har hot, brÄk och förolÀmpningar blivit vardag pÄ Sjöparksskolan i GÀllivare. Efter upprepade krÀnkningar har kommunen beslutat att fritidsledarna inte lÀngre ska vara i elevernas uppehÄllsrum. Aimo Liukku, kÀnd radioprofil i GÀllivare och tidigare elev pÄ Gunillaskolan i Malmberget, berÀttar att situationen pÄminner starkt om hÀndelserna nÀr han sjÀlv gick pÄ skolan pÄ 1970-talet.
Han beskriver hur han och hans kompisars beteende prÀglade hela skolan. VÄldet, hoten och trakasserierna skapade en otrygg miljö dÀr mÄnga kÀnde sig rÀdda.
â Jag minns hur rĂ€dda andra elever för oss. Vi sökte brĂ„k hela tiden, berĂ€ttar han.
Rubrik frÄn ett tidningsklipp om nÀr Gunillaskolan öppnade igen efter den uppmÀrksammade stÀngningen. Aimo Liukku, som dÄ var 14 Är, var en av eleverna som pekades ut som vÄldsamma.
NÀr Aimo gick i Ättonde klass hade brÄken och problemen eskalerat och blivit sÄ allvarliga att ett skyddsombud, i oktober 1976, tog beslutet om att omedelbart stoppa all verksamhet pÄ Gunillaskolan.
â Vi skapade sĂ„ mycket oreda att de stĂ€ngde hela skolan, berĂ€ttar han.
Efter den tillfÀlliga stÀngningen beslutade kommunen att flytta Aimo och nÄgra av de andra stökiga eleverna till den nedlagda Hermelinsskolan. DÀr fick de sedan gÄ fram till skolavslutningen inför sommarlovet Äret dÀrpÄ.
Aimo Liukku tittar tillbaka pÄ gamla tidningsklipp som beskriver stÀngningen av Gunillaskolan 1976, dÀr han sjÀlv var en av de elever som var inblandade.
â Skolan sa att vi inte fick komma tillbaka till Gunillaskolan och att polisen skulle ingripa om vi försökte, sĂ€ger Aimo.
Han beskriver kÀnslan av att bli bortvald frÄn sin gamla skola.
â Vi kĂ€nde oss vĂ€ldigt utpekade.
Aimo Liukku beskriver hur man lÀsÄret efter hÀndelserna anstÀllde vuxna fritidsledare i skolorna för att hantera situationen. Dessa vuxna fungerade som förebilder för ungdomar och hade en positiv inverkan pÄ skolmiljön, menar han.
â De fritidsledare vi hade var Ă€ldre och vi sĂ„g upp till dem. Det gjorde stor skillnad att ha vuxna som kunde sĂ€tta grĂ€nser och som vi hade respekt för, sĂ€ger han.
PÄ Sjöparksskolan har kommunen fattat beslutet om att, tills vidare, ta bort fritidsledarna frÄn skolan, men Aimo tror inte att det kommer att förbÀttra situationen.
Aimo Liukku ser likheter mellan dÄtidens hÀndelser pÄ Gunillaskolan i Malmberget och situationen pÄ Sjöparksskolan idag.
â Jag tycker det Ă€r ovanligt korkat att ta bort dem. Om det redan Ă€r sĂ„ illa nĂ€r de Ă€r dĂ€r, kan man fundera pĂ„ vad som hĂ€nder nĂ€r de försvinner helt, sĂ€ger han och menar att fritidsledarna var de som rĂ€ddade honom.
â Utan fritidsledarna vet jag inte hur det hade gĂ„tt. De fick oss att börja tĂ€nka annorlunda. Det gjorde skillnad att ha nĂ„gon att prata med, nĂ„gon som kunde vara en vuxen förebild, sĂ€ger han.
Tidningsrubriken beskriver hur Aimo och hans vÀnner höll Gunillaskolan i ett jÀrngrepp.
Tidningsrubrik frÄn 1976 om kravet pÄ att stÀnga Gunillaskolan pÄ grund av elevernas hot och vÄldsamma upptrÀdande.
Aimo ser att dagens problem pÄ Sjöparksskolan liknar de som tidigare prÀglade Gunillaskolan och tror att en del av lösningen pÄ Sjöparksskolans problem kan vara att anstÀlla Àldre fritidsledare som eleverna kan relatera till pÄ ett annat sÀtt.
â Det behövs vuxna som kan hantera ungdomarna pĂ„ ett sĂ€tt som ger respekt. Annars finns risken att problemen eskalerar, precis som de gjorde pĂ„ Gunillaskolan innan förĂ€ndringarna kom pĂ„ plats, sĂ€ger han.