Han slogs mot en björnhona

Björndramat utspelade sig på en myr i området Nausta utanför Jokkmokk vid 14-tiden i måndags.
Rovdjursforskaren Peter Segerström, som arbetar för Sverige lantbruksuniversitet (SLU), hade satt en pil i en björnhona för att söva den, tanken var att märka honan med en sändare.
Med sig hade han sin son Einar Segerström, SLU, och renskötaren Rune Stokke från Udtja sameby som skulle hjälpa till.
- Björnen tog längre tid än vanligt på sig att somna. Normalt brukar det ta tre, fyra minuter. Den här somnade efter tolv minuter, säger Peter Segerström.

På grund av värmen just den dagen tog han beslutet att försöka kyla ner björnen så fort som möjligt.
- Jag tog tag i den och drog ner den till närmaste vattenhål. Just i samma ögonblick vaknade den.
De följande 30 sekunderna blev mycket dramatiska. Björnen gick till attack mot Peter Segerström.
- Det gick fort, den tog mig direkt. Jag hann aldrig dra mig tillbaka, säger han.
Björnen högg sig fast i den högra underarmen och samtidigt fokuserade Peter Segerström på att björnen inte skulle komma åt hals och ansikte.


Björnen högg sedan mot den vänstra underarmen.
- Det blev lite kaotiskt. Björnen var stark i käften och nog himlade jag med ögonen när den bet till som värst.
Einar Segerström var handlingskraftig och slet snabbt åt sig en torrfura som han viftade med mot björnens gap.
- Hade jag inte fått hjälp av Einar hade det inte gått. Jag behövde något som fick björnen att tappa fokus, säger Peter Segerström.
De satte åter en ny pil i den arga björnhonan.
Sedan åkte Peter Segerström akut till Gällivare sjukhus där han fortfarande vårdas med sina skador. Björnens tänder har lämnat mellan sex och sju djupa hål i vardera arm.
- Jag får åka hem i eftermiddag, säger han.


Peter Segerström arbetar som fältansvarig för rovdjursforskning åt SLU Han håller på att dra igång ett björn- och renprojekt i Nausta.
Att märka björn är alltid förenat med stora risker, både för björnen och fältarbetarna. I det här fallet ville Peter Segerström snabbt få ner björnen i vattnet för att inte riskera livet på den.
- Jag tog en lite för stor risk men det var för att jag ville vara rädd om björnen. Det kan bli väldigt farligt om den blir för varm, då kan den dö.
Peter Segerström har märkt björnar i 20 år och varit med om skenanfall många gånger.
- Någon gång ska det väl gå fel, säger han.