Johan Eriksson-Buhr är hemma i Gällivare igen och han ser platsen mellan Kunskapshuset och gamla Centralskolan som en bro mellan det gamla och det nya. Det blir viktigt när staden ska utvecklas.
Han har fått en hemläxa inför intervjun. Att välja ut ett favorithus eller en favoritplats i Gällivare. Johan Eriksson-Buhr behöver inte gå så långt ifrån sin nya arbetsplats i kommunhuset för att komma dit.
Han väljer området mellan den nya skolan Kunskapshuset och den gamla Centralskolan.
– Det som jag gillar med den här platsen är den skildrar både det gamla och nya Gällivare. Man kan lyfta fram båda sakerna. Den utmaningen och möjligheten som det här samhället står inför bygger just på hur får vi ska få det nya och gamla att hänga ihop och spela tillsammans, säger Johan Eriksson-Buhr.
Att det gamla och det nya ska hänga ihop har också en del med Eriksson-Buhrs nya jobb som samhällsbyggnadsstrateg på Gällivare kommun att göra.
De senaste åren har han jobbat som stadsarkitekt på Luleå kommun. Nu har han och familjen flyttat hem till Gällivare.
– Det var ett tufft beslut eftersom jag hade ett av de mest spännande jobben man kan ha i Luleå i mina ögon. Jag har klivit på ett jobb som jag tycker är i princip samma sorts jobb, men på hemorten.
När vi träffas är han inne på sin fjärde arbetsdag och han kommer att jobba mycket med översiktsplanen för att utveckla Gällivare.
– Den utmaningen som Gällivare står inför som är så fantastisk är att man har ett befintligt samhälle och så ska man inkorporera ytterligare ett samhälle. Det innebar så klart en viss friktion, men det borgar också för att åstadkomma spännande miljöer där gammalt möter nytt.
En viktig sak att utveckla är förstås att bygga fler bostäder.
– Den andra biten som känns jätteviktig att satsa på är det offentliga rummet. Allt som händer mellan husen. Det kanske låter lite högtravande, men det är den viktigaste demokratiska arenan. Den som alltid är tillgänglig för oss alla. Att man har en hög svansföring och att det blir attraktiva miljöer. Det tror jag är helt centralt för att vi ska kunna behålla vår befolkning och locka till oss fler. Där blir också arkitekturen central.
Men vad som ska vara Gällivares särprägel har han inte landat i än.
– Jag tycker nånstans att vi har unika förutsättningar med Dundret. Vi ligger vid foten av en av Sveriges bästa skidanläggningar. På nåt sätt måste samhället greppa an Dundret på ett bättre sätt. Där finns det en jättestor utvecklingspotential.
Hur vill du att Gällivare ska upplevas om fem till åtta år?
– Jag känner spontant att jag önskar att man kunde uppleva en tätare stadskärna med fler aktiviteter och restauranger. Fler upplevelsevärden kan man säga. Jag tror att de funktioner som Multiaktivitetshuset kommer att föra med sig in i stan tillsammans med den här fantastiska skolan och de satsningar som ska göras på torget framför. Det tror jag kommer att ge goda förutsättningar för att ge en ganska häftig upplevelse av Gällivare som stad.
När han utvecklar sitt resonemang ytterligare är vi tillbaka till att det gamla och nya ska hänga ihop.
– Framför allt vill jag att det ska upplevas som tätare. Utan att man för den delen bygger bort de värden som finns. För står man och blickar mot kyrkan och Dundrethållet. Den vyn är ju helt fantastisk. Du står mitt inne i stan och har direkt kontakt med fjällvärlden. Jag har varit hemmablind tidigare. Men jag blir inte mätt på den vyn.