"Han är som Dr Jekyll och Mr Hyde"
Hon är en av kvinnorna i misshandelsstatistiken. Hennes ansikte är blåslaget. Hon har skrapmärken på underarmen och blåmärken på ryggen. - Han är som Dr Jekyll och Mr Hyde. Det är inte första gången han misshandlar mig, säger hon.
Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX
Blodet sprutade
Det är släktmiddag hemma i bostaden. Kvällen har förflutit lugnt och stilla. Hon har känt en viss oro för mannen som druckit sprit under kvällen men aldrig hade hon trott att kvällen skulle sluta i en polisbil och på en akutmottagning.
Hon går ut på balkongen för att ta en nypa luft. Plötsligt känner hon en kraftig spark i ryggen. Hon ramlar omkull. När hon reser sig upp anfaller mannen med hårda knytnävsslag mot hennes ansikte. Med blodet sprutande tar hon sig chockad till toaletten.
- Jag vädjar till honom att sluta slå, men hans ögon är kalla. Han hånler och säger: "Torka för fan av dig blodet, den här gången ska du inte klara dig undan. Jag ska slå i hjäl dig, det kommer att flyta mer blod."
"Som i en skräckfilm"
Hon lyckas slita sig loss ur hans grepp och rusar ut i trappuppgången.
- Jag ringde på varenda dörr och skrek "hjälp, hjälp". En granne öppnade och ringde polisen.
Han är som Dr Jekyll och Mr Hyde, säger hon. Som i en skräckfilm. Den onda sidan separerad från den goda.
Polisen kom och skjutsade henne till akutmottagningen. Mannnen anhölls och nycklarna till kvinnans lägenhet togs i från honom.
Det är inte första gången han misshandlar henne. Tre gånger är han dömd för misshandel. Han har straffats med böter, samhällstjänst och skadestånd.
- En gång sparkade han mig blå i ansiktet. Den gången anmälde jag honom inte, av hänsyn till min åldriga mor. Hon var med och hade inte orkat med en rättegång, säger kvinnan.
- Han har bönat och bett. Det gick bra att umgås som särbos i långa perioder och sakta vaggades jag till ro och trodde på honom. Han skulle aldrig slå igen. Han gick på samtalsterapi och lovade så stort. Han tillhör den gruppen som inte ska dricka alkohol, säger hon.
De flyttade i hop igen. Något som hon ångrar djupt i dag. Den svåra natten på akutmottagningen låg hon och grät. I smärtor och i vanmakt. Blåslagen runt ögonen och med stor oro för ett nyopererat öga. Skulle hon bli blind? I ryggen smärtor, i själen djupa sår. Hur kunde han?
"Aldrig mer"
Hon har sviter av misshandeln, benen känns bortdomnade. Huvudet värker. Det är som en mardröm säger hon.
- Om natten vaknar jag sjöblöt i svett, vaknar av att jag skriker. Jag gav honom omsorg och skötte marktjänsten. Är detta tacken? Jag är rädd. Jag kommer aldrig mer att gå säker och jag vågar inte gå ut på kvällen.
- Aldrig mer ska han få komma mig nära. Nu ansöker jag om besöksförbud. Äntligen är jag befriad, jag har levt i en latent spänning i många år. Nu är det mitt liv som gäller.
Så jobbar vi med nyheter