Här vid foten av Dundret har Repisvaara, en helt ny stadsdel vuxit fram under de senaste tio åren.
Siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, visar inte på ett växande Gällivare. Tvärtom har antalet kommuninvånare minskat med 199 personer på fem år.
– Men SCB räknar inte in industrisatsningarna, säger kommunalråd Henrik Ölvebo (MP).
NSD har stämt träff med de två kommunalråden, Birgitta Larsson och Henrik Ölvebo, och kommundirektören Jon Åström Gröndahl, för en intervju om Gällivare kommuns utmaningar med att få befolkningen - och skatteunderlaget - att växa.
Kommunen har sedan drygt tio år tillbaka förändrats stort. LKAB har löst in Malmberget där drygt 3 000 personer tvingats flytta för att ge plats för fortsatt järnmalmsbrytning. Nedmonteringen av samhället har gjort att en hel del av servicen som fanns i Malmberget fått rivas och byggas upp på nytt i grannorten Gällivare.
Och det har gått snabbare än beräknat, enligt kommunalrådet Birgitta Larsson (S).
Birgitta Larsson menar att kommunen gjort stora investeringar under kort tid. Det andra kommuner gjort på 50 år har Gällivare tvingats att göra på 10 år.
– När vi slöt vårt avtal med LKAB var tidsplanen för samhällsomvandlingen lagd till 2032 men med de nya prognoserna och att markdeformationerna gått snabbare i Malmberget så har vi fått jobba mot 2026 istället. Vi har fått göra investeringar som kommuner vanligtvis gör över 50 år på tio år, säger hon.
Den kortade tidsplanen har gjort det svårare för kommunen att få fram nya bostäder i rätt tid.
Nu inför årsskiftet stod de sista 250 ersättningsbostäderna redo för inflyttning och alla de bostäderna är på väg att hyras ut. Med det fick kommunen något fler bostäder än tidigare, men det krävs fortsatt fler för att kunna möta upp det kommande behovet, när LKAB ska uppdatera sina tre pelletsverk och börja producera fossilfri järnsvamp till stålindustrin.
Gladan är ett av de sista ersättningsbostäderna att byggas i Gällivare efter nedmonteringen av Malmberget.
LKAB meddelade förra året att de kommer att vänta med att genomföra vissa förändringar i Kiruna, men Hybrits demoanläggning i Gällivare finns med i gruvbolagets planer inför prövningen om förnyat miljötillstånd.
– I dessa Northvolttider finns en uppfattning, inte minst i södra Sverige, om att den gröna omställningen är på väg att stanna av. Men det är stor skillnad på att bygga en batterifabrik och en vätgasanläggning. Sedan är det skillnad på bolagen. Både LKAB och projektet är solidare, säger Jon Åström Gröndahl.
Han tycker, som relativt nyinflyttad i kommunen, att det är tydligt att stadsflytten i Gällivare inte har fått den uppmärksamhet som de förtjänar på riksplanet.
Jon Åström Gröndahl, Gällivares kommundirektör, menar som relativt nyinflyttad att Gällivares stadsflytt fått bra mycket mindre exponering på riksplanet.
Enligt rapporter som gjorts beräknas kommunen få 150-200 nya arbetstillfällen per pelletsverk och under byggfasen, som LKAB tidigare beräknat ska vara i drygt tio år, kommer det behövas ett tillskott på drygt 2 400 personer. Enligt rapporterna så om man räknar in sidoeffekter i det hela så rör det sig om 4 800 jobb till. Det ger en total på 7 000 nya jobb i kommunen.
– Det är något som vi måste ta höjd för men det gällare att inte rusa iväg för mycket. Vi måste både gasa och bromsa, säger Henrik Ölvebo.
Gällivares kommunalråd Birgitta Larsson (S) och Henrik Ölvebo (MP) menar att man måste gasa och bromsa samtidigt när det kommer till att förbereda kommunen för de många nya jobben.
Henrik Ölvebo tror att det kommer att behövas fler aktörer än bara kommunala bolaget Topbostäder på bostadsmarknaden.
– Jag hoppas att bostadsbolagen får upp ögonen för Gällivare när LKAB lagt sin investering för demoanläggningen, säger han.
Både Kiruna och Gällivare kommun har utöver att ersättningen som de fått från LKAB för byggnader som måste rivas, lånat en del pengar till samhällsomvandlingen, men Gällivares kommunalråd är överens i synen att de inte kommer att klara av att genomföra alla förändringar på egen hand.
– Vi är två kommuner som befinner oss i en unik situation och vi behöver hjälp för att möta upp behoven och det är något som vi påpekat vid flera tillfällen till regeringen, säger Birgitta Larsson.
Repisvaara mitt är ett av de områden där det byggts ersättningsbostäder.
Än så länge har intresset från andra aktörer som bygger bostäder varit svagt i Malmfälten. Från kommunernas sida är det därför framför allt ett nytt investeringsstöd för att bygga nya bostäder som efterfrågas. Men ropen på hjälp har hittills varit förgäves, liksom andra åtgärder för att locka till flytt norrut.
– Det kan även vara något så enkelt som flyttbidrag. Gällivare har lägst arbetslöshet i Sverige och det finns kommuner med väldigt många arbetslösa. Med ett flyttbidrag skulle det kanske finnas incitament att få folk att flytta uppåt till jobben, säger Jon Åström Gröndahl.