– Jag skulle bli jätteglad om fler väljer att bygga på landsbygden. Vi vet att det finns ett önskemål av folk att får göra det, säger hon.
Enligt Birgitta Larsson har kommunen ett ansvar att underlätta för kommuninvånare som skulle kunna tänka sig att bosätta sig på landsbygden. Hon menar att kommunen bland annat kan se över strandnära områden de så kallade, LIS-områdena, ett arbete som kommunens tjänstemän kommer påbörja.
– Sedan kan vi också utifrån kommunen sida se över om det finns några kommunala marker att tillgå som vi skulle kunna detaljplanelägga i byarna, säger hon.
Boverket har på uppdrag från regeringen tagit fram en rapport gällande finansiering av ny- och ombyggnad av bostäder på landsbygden. I rapporten har myndigheten lagt ett förslag om ett statligt topplån. Lånet förutsätter att bottenlån beviljats av en kreditgivare på marknaden och kan maximalt lämnas upp till 85 procent av produktionskostnaden. Förslaget förutsätter ett åtagande från kommunen och eventuell förlust på topplånet fördelas mellan staten (65 procent), kommunen (25 procent) och det låntagande hushållet (10 procent).
Ett förslag som enligt rapporten skulle kunna bibehålla eller öka attraktionen för folk att bosätta sig på landsbygden, något som även Birgitta Larsson håller med om.
– Min uppfattning är att förslaget skulle underlätta och jag hoppas verkligen att det blir verklighet, säger hon.
Aitikgruvan kommer inom kort att expandera sin mineralbrytning till områden där byarna Sakajärvi och Liikavaara ligger i dag och kommunalrådet tror att personerna från dessa områden skulle kunna vara intresserade av att dra nytta av det nya förslaget.
– De personer som valt att bosätta sig där är ute efter större tomter och vill ha nära till naturen och med toppstödet skulle de kanske kunna bygga nytt på landsbygden, säger Birgitta Larsson.
Hon ser redan nu att det finns intressegrupper som är intresserade av att få fler folk att bosätta sig i byarna.
– Ser vi till exempel på Tjautjas så har markägarna uttryckt ett intresse för att upplåta mark för bostadsbyggande. Även i Hakkas har man redan flyttat hus från Malmberget till byn och en förening har också tagit över hyreshuset som finns där. Från kommunens sida skulle vi kunna se över så att det finns möjlighet att bygga på strandnära mark och se över om vi har mark som vi upplåta, säger Birgitta Larsson.
En av käpphästarna som stoppat nyproduktion på landsbygden har varit bankernas ointresse att bevilja lån vid byggnation på landsbygden. Fråga försvårades ytterligare efter att LKAB gått ut med uppgiften om att det inte fanns malm i Kiruna längre än till 2031 men idag råder det andra tongångar. LKAB har efter nya prospekteringsinsatser kunnat konstaterat att de säkrat sin gruvbrytning bortom 2060.
– Jag blev positiv när jag fick höra av representanten från Sparbanken nord när de uppgav att det är lättare att få lån i och med LKAB:s satsning. Nu borde vi räknas som ett tillväxtområde och jag hoppas att fler banker kan tänka i samma banor som Sparbanken nord gällande lånebiten, säger Birgitta Larsson.