Lokalföreningen i Gällivare bildades för två år sedan och har 80 medlemmar. Ordförande Per-Eric Tina säger att föreningen vill värna om den tornedalska minoritetens identitet, kultur och språk, meänkieli.
- Vi är religiöst och partipolitiskt obundna. Riksförbundet, med 5000 medlemmar, bildades 1981. Flest medlemmar finns i Stockholm.
Kamp för äldreboende
Svenska tornedalingars riksförbund ger ut kulturtidskriften MET där skribenterna kan skriva på meänkieli, svenska eller finska. De har ett bokförlag Kaamos Nordkalottföretag som ger ut litteratur på meänkieli.
Förbundet är samarbetspartner gentemot myndigheter i minoritetsfrågor.
- På det lokala planet samråder vi med kommunen i frågor som rör den tornedalska minoriteten. Vi vill ha ett äldreboende för dem som talar meänkieli, går det inte att ordna så vill vi ha en gemensam avdelning för alla finsktalande, säger Per-Eric Tina.
Förtryckta i skolan
STR samarbetar med organisationer som företräder samer, sverigefinnar, romer och judar. Alla är nationella minoriteter i Sverige, vilket grundas på Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. I den europeiska stadgan om minoritetsspråk slås fast att det är viktigt att bevara språket hos minoritetsfolken. Meänkieli, jiddisch, romani chib, samiska och finska är erkända som nationella minoritetsspr åk.
- När jag gick i skolan fick vi inte tala meänkieli. Det var en svår tid för alla barn med meänkieli som modersmål, säger Lars Lired.
I Sverige finns uppskattningsvis 50 000 tornedalingar och STR menar att varje person avgör själv om hon eller han tillhör gruppen.