"En lättnad att ha varit här"

- Jag var här i ur och skur. Ruth var en underbar hustru och saknaden är stor. Sorgen var särskilt hård första tiden och jag åkte hit varje dag, det lättade sedan jag varit här, säger han.
Om sommaren planterar han vackra blommor i planteringslådan. Om vintern tänder han gravljus i lyktorna. Minnet lever. På gravstenen finns Werner Fredrikssons namn inristat. En gång ska han vila vid sin kära hustrus sida.
- När de gravsätter mig har jag bett dem göra det mycket försiktigt för att inte skada henne. Det har de lovat. Pojkarna gör ett fantastiskt bra arbete här. De har fått diplom för att de skapat Sveriges bästa kyrkogård, säger Werner Fredriksson.
En trygghet
Vid varje snöfall är 90-årige Werner Fredriksson vid graven och skottar.
- Ett råd till andra sörjande och ensamma människor är att sätta på radion, då är det inte så tyst när man kommer hem. Radion är en bra kompis. Viktigt är också att aktivera sig och söka människors sällskap. Jag värdesätter varje levnadsdag, men det känns som en trygghet att få vila intill henne, vid tidens slut, säger Werner Fredriksson.

"En lättnad att ha varit här"

Werner Fredriksson hör till "stammisarna" på kyrkogården. Varje dag i tre års tid besökte han sin hustrus grav och ännu, tolv år efter hennes bortgång, är han en trogen gäst på kyrkogården.- Jag vill hedra min hustru och känner en lättnad då jag varit här, säger han.