En gubbe mitt i byn – nu kartäggs kvinnorna

Projektet att kartlägga Malmberget är snart inne på sitt sista år. Just nu går arbetet in i ett skede som ska lyfta fram kvinnorna ur männens skugga. ”Kvinnorna har hittills fått för lite plats”, säger upphovskvinnan Gunilla Tagestam.

Gubben mitt i Malmberghet, skulpturen ”Gruvgubben” av Germund ”Jerry” Isaksson. Nu är snart kartläggningen av Malmbergets kvinnor klar.

Gubben mitt i Malmberghet, skulpturen ”Gruvgubben” av Germund ”Jerry” Isaksson. Nu är snart kartläggningen av Malmbergets kvinnor klar.

Foto: Kurt Engström

Gällivare2015-05-21 00:00

Avvecklingen av Malmberget fortskrider. Och så gör även projektet att kartlägga ortens historia.

– Vi gör det här för framtiden. Om 25 år kommer bara en väldigt liten del av Malmberget finnas kvar, säger projektledaren Lars Israelsson.

Han tillägger att det ofta är männen som lyfts fram när det talas om Malmberget. Något som det nu ska bli förändring på.

– Kommunen ska ha dåligt samvete över hur lite man lyft fram kvinnorna samhället. Om man tittar på gatunamn till exempel. Det finns två gator som har med kvinnor att göra i Malmberget, resten är döpta efter män, berättar han.

Kvinnornas roll i samhället har varit minst lika stor som männens, menar han. Därför har Gunilla Tagestam, född och uppvuxen i Malmberget, gått in i projektet tillsammans med filmaren Michael Johansson. Under titeln ”Kvinnoliv i Malmberget” förevigas berättelser från tre generationers kvinnor om hur livet i Malmberget tett sig.

– Med en generationskedja får vi med samhällets utveckling. De som är födda på 1920- och 1930-talen minns ett ganska ungt Malmberget. De som är födda på 1940- och 1950-talen minns ett rikt Malmberget med folkhem och nya fina skolor. De som är födda på 1970-talet och framåt är de som vuxit upp i samhällsomvandlingen. Varje generation har sin upplevelse, förklarar hon.

Enligt Gunilla Tagestam har kvinnorna historiskt lika stor plats i samhället som männen. Det var när hon förra året var hemma i Malmberget som hon fick ta del av det material som hittills tagits fram i kartläggningsprojektet.

– Kvinnorna fick för lite plats i det som tagits fram tyckte jag. Med värme minns jag kvinnorna som fanns i samhället. Det var kvinnorna i badhuset och skolan, berättar hon.

I filmerna har djupa samtal på en och en halv timme klippts ner till tolv minuter för att läggas ut på videosajten Youtube.

– Redan nu ligger första samtalet ute, och det kommer fler filmer. Sedan kan det nog bli en utställning i samband med att kartläggningsprojektet blir klart nästa år, men hur det kommer att se ut kan jag inte svara på än, säger Gunilla Tagestam.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!