Dundret: De ljusa åren

I väntans tider. Anbudstiden har gått ut och nu återstår att se vem som blir den nya ägaren till Dundret, vars historia är både lång och en aning krokig.

Minns Dundret. Harry Brännström tittar tillbaka på åren då han var ordförande för stiftelsen Dundret.

Minns Dundret. Harry Brännström tittar tillbaka på åren då han var ordförande för stiftelsen Dundret.

Foto: Monica Olofsson

GÄLLIVARE2017-03-22 05:00

Verksamheten på Dundret började för över 100 år sedan. Den första toppstugan byggdes redan i slutet av 1800-talet men brann ner och ersattes av den nuvarande på 1950-talet. Den första skidtävlingen arrangerades 1921, med start från Dundrets topp och målgång vid järnvägsbron i centrala Gällivare. 1972 var året då Europas dåvarande största timmerbyggnad invigdes – Björnfällan. Investeringarna har varit många: stugbyar, en 70-meters hoppbacke, lägenhetshotell, restauranger, liftar – senast i raden sexstolsliften som kostade 50 miljoner kronor. När det gick som bäst hade Dundret 125 årsanställda. Under en period växte omsättningen från tre till 23 miljoner kronor per år.

För Harry Brännström har Dundret en speciell plats i hjärtat. Han var politisk engagerad i Gällivare kommun under 1960-talet och framåt och länge engagerad inom Dundret. Han var även ordförande i dåvarande fritidsnämnden.

– Det var ideella krafter från Friluftsfrämjandet och Gällivare sportklubb som drev Dundret. Men de höll på att tappa orken och fritidsnämnden skulle ta på sig vissa inslag av verksamheten i sin kommunala verksamhet. Det var så det började, berättar han.

En stiftelse bildades och framtidplanerna växte i takt med ambitionerna - Dundret hade potential. Den första vd:n var Göran Remahl, ”pojkspolingen” som Harry Brännström anställde. Remahl var även drivande i att skaffa snökanoner för att garantera snö tidigare än andra ställen.

– Efter något år var vi självgående och hade ett överskott. Livet var ganska fantastiskt, säger Harry Brännström.

Han betonar att en förutsättning för att få verksamheten att växa var att de hade samhället med sig.

– Det var viktigt att befolkningen trodde på oss, på så sätt kunde de vara Dundrets marknadsförare. Vi hade allt man behövde för en vintersportsanläggning. Men vi hade också sommaraktiviteter som gav intäkter, säger Harry Brännström och påpekar att det fanns ordentliga förbindelser för att ta sig till och från Dundret.

1990 övergick Dundret i privat ägo. Under 1990-talet bestod en stor del av turisterna av japanska turister. Ibland väcktes de nattetid för att få se det de kommit för att beskåda – norrskenet. Ingen klagade över att bli väckt tre på natten.

Nu: 2017. I februari försattes Dundret åter i konkurs men verksamheten drivs vidare som vanligt, gästerna kan fortfarande vakna upp på hotellet med utsikt över Gällivarebornas stolthet som mäter 823 meter över havet.

Måndag 20 mars gick anbudstiden för Dundret ut. Förhoppningen för konkursförvaltaren Lars Nylund är att den nya ägarens namn finns bland intressenterna.

– Jag är försiktigt optimistisk, vi har fått flera seriösa spekulanter. Min förhoppning är att den nya ägaren kan ta över i maj, säger Lars Nylund.

Om Dundret:

Dundret består av urberg och har fem tydliga toppar: Linbanetoppen 757 meter över havet, Stora toppen 823 möh, Kelvatoppen 808 möh, Hebrotoppen/Västtoppen 809 möh, Lilla toppen/Hängflygartoppen 747 möh.

Från Dundrets topp ser man 1/11 del av Sveriges yta.

1955 invigdes linbanan, en av Sveriges första. Den revs 1978.

De första stugorna byggdes 1970.

Källa: Dundret

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!