Två kilometer efter grusvägen mot Fjällåsen, ganska precis nio mil utanför Gällivare, blir skylten synlig i höggräset. Efter ytterligare ett par hundra meter in till höger, förbi hästhage och hus, uppenbarar sig Killinge Keramik.
I den gamla ladugården huserar Malin Samuelsson, 48, sedan i vintras. I hennes första, alldeles egna, keramikverkstad.
– Vi letade hus egentligen runt hela Gällivare och så var det ett till salu här i Killinge, och vi blev kär, säger hon.
Malin Samuelssons första alster går att spåra tillbaka till nittiotalet. På den tiden var det mer en hobby, med kvällskurser och ett keramikkollektiv med tio andra tjejer.
Där växte också drömmen om att en dag kunna ta lerskapandet vidare.
– Då kände jag att det här vill jag verkligen satsa mer på, och nu försöker jag få det att gå runt, säger Malin Samuelsson.
I den pastellfärgade verkstaden står det bruksgods lite överallt. Kaffekoppar, kåsor, krukor och skålar. Allt handgjort i lera med inspiration från närmiljön.
– Jag får inspiration av att vara här ute, och hemma i köket, att det här skulle man behöva och att sakerna verkligen används. Det är jätteroligt, säger Malin Samuelsson
Flyttlasset från Strömstad till Tjautjas gick för flera år sedan. De flyttade tillbaka ner igen men längtan till norr gjorde sig påmind.
– Det är som att bo i fjällen och att jag kan jobba här det är ju jättelyxigt, säger Malin Samuelsson.
Trots att verkstaden ligger lite undangömd har turister hittat hit. Men fraktbolagen har det varit svårare med.
– Det har varit lite jobbigt, man har fått åka och möta upp med släpkärra och lyfta över pallen på den, men nu sist körde de ända hit in på gården. Annars tror jag bara att det har varit positivt att vara här ute, säger Malin Samuelsson.
Hon avslöjar också planer på ett eventuellt framtida samarbete med Kaitum River Resort.
– I min värld kan man ta lite kurser och gå ut och grilla vid älven, att man käkar mat och är här lite längre. Så det är jätteroligt om man skulle få snurr på det och få hit lite folk, säger Malin Samuelsson.
På vägen ut får jag runda de adresserade kartongerna som ska skickas till kursdeltagare från prova-på-kurserna.
– När grejerna flyttar hem till någon, det känns jättekul tycker jag, så hoppas man på att de ska användas varje dag.