Älgen fastnade med sina horn i viltstängslet som ingen vill ta ansvar för.
Jaktmorgonen fick en dramatisk vändning när jaktlaget upptäckte en älg som fastnat med sina horn i ett gammalt viltstängsel och kämpade för sitt liv. Hornen var rejält intrasslade och en jägare fick göra slut på älgens lidande.
Den tråkiga historien fick jägaren Robert Perssons tålamod att tryta och nu kräver han att det slitna stängslet rivs.
– Det är fruktansvärt. Stängslet ligger mer än det står och är en dödsfälla för djur som älgar och renar. Två gånger har jag hittat mina hundar som har fastnat i stängslet, säger han.
Viltstängslet sträcker sig flera mil längs kommungränsen mellan Gällivare och Pajala. Robert Persson och andra jägare har i många år stört sig på stängslet och försökt få något att hända. Men det går trögt.
– Ingen vill ta ansvar för det och ingen sköter om det. Jag vet inte om det är länsstyrelsen eller någon samebys ansvar, men det kan ju inte få se ut så här. Det måste röjas bort, säger han.
"Det är fruktansvärt. Stängslet ligger mer än det står och det är en dödsfälla för djur, som älgar och renar. Två gånger har jag också hittat mina hundar som fastnat i stängslet", säger Robert Persson.
Karin Spansk på länsstyrelsen är tydlig med att myndigheten varken bygger eller sköter om renstängsel. Ansvaret ligger på samebyarna.
– För att få bygga måste de först ha ett samråd med oss. Det följer även med ett krav på att underhålla stängslet eller forsla bort när det inte längre används, annars kan det bli aktuellt med viten. Det är åtminstone så det fungerar nu, men om det sett annorlunda ut långt bak i historien kan jag inte uttala mig om, säger hon.
Stängslet åtskiljer Girjas fjällsameby från Tärendö koncessionssameby. Men ingen av samebyarna känner ansvar för stängslet.
– Jag har då aldrig hört talas om att vi skulle ligga bakom det, men det är ju inte bra för nån om det ligger ner och djur far illa, säger Tomas Marsja, ordförande i Girjas.
Elaine Björnfot från Tärendö sameby är osäker på stängslets historia och berättar att de nyligen försökt få svar från länsstyrelsen.
– Vi får anslag för att sköta om 45 kilometer stängsel norr om väg 394, men det här stängslet söder om vägen är det ingen som vet vem som bär ansvaret för. Några medlemmar i samebyn tror att det började byggas för 100 år sedan när koncessionssamebyarna tillkom, men man vet inte vem som byggt det, säger hon.
Hon har själv hört att stängslet byggdes upp under 1980-talet med stöd av så kallade arbetsmarknadsmedel, av arbetslösa i bygden.
– Vi tycker det är lika hemskt att det ligger där, men det är ett enormt jobb att plocka bort det. Och vi har inte resurserna för det. Det bästa vore om man kunde åtgärda det tillsammans med stöd av länsstyrelsen.