Att gå från globala frågor till lokala, konkreta beslut i en av Sveriges nordligaste kommuner markerar ett stort steg för Jon Åström Gröndahl. Efter en lång karriär inom Utrikesdepartementet, där han nyligen avslutade sitt uppdrag som ambassadör i Thailand, väntar nu en vardag där besluten snabbt får direkt effekt för kommunens invånare.
Som kommundirektör hanterar han allt från bostadsförsörjning och rekryteringar till samhällsplanering, vilket han beskriver som både utmanande och givande. Den extrema skillnaden mellan Bangkoks tropikvärme och Gällivares arktiska kyla – där det vintertid kan skilja över 70 grader – var inget som fick honom att tveka. Tvärtom lockade den stora samhällsomvandlingen i Norrbotten, och i synnerhet i Malmfältskommunerna.
Privatlivet påverkas också av flytten till Gällivare. Familjen, frun Helena och dottern Hanna, 15 år, har valt att stanna kvar i Stockholm. Dottern har precis börjat på samhällsvetenskaplig linje på ett gymnasium som hon längtat särskilt efter, och därför var en flytt norrut med hela familjen inget alternativ.
– Hade vi inte haft den här situationen så hade vi kanske flyttat allihop. Men hon har verkligen satsat på att få gå på just den här gymnasieskolan, så det ska hon få göra, säger han.
Under sin första tid i Gällivare insåg Åström Gröndahl snabbt att en fyrhjulsdriven bil skulle bli oumbärlig.
– Vintern är inte riktigt här än, men jag har förstått att extraljus är helt nödvändiga, säger han med ett leende.
Från barndomen har han med sig ett stort intresse för schack, något som följt honom genom livet. Sedan ungdomsåren har han varit medlem i Kristallens schackklubb i Stockholm, och numera är han också medlem i Gällivare Schacksällskap och har redan deltagit på några träffar. Matlagning är ytterligare ett stort intresse, och han säger att han, redan innan flytten, var hyfsat insatt i mattraditioner från norr.
– Jag gillar faktiskt surströmming. Jag har släkt i Västernorrland, så det är inte obekant för mig, säger han med ett skratt.
Många svenskar som bott utomlands beskriver att de känner sig mer svenska när de är utomlands än hemma i Sverige. Jon Åström Gröndahl säger sig känna igen sig i detta.
– När jag arbetade i Thailand blev det väldigt tydligt för mig hur vi har det i Sverige. Där är genomsnittspensionen omkring 400 kronor i månaden, vilket sätter vår egen välfärd i perspektiv. Vi har något speciellt här, ett samhällsbygge och en konsensuskultur som verkligen är värda att värna om, säger han.
Han känner starkt intresse och stort engagemanget för kommunen och sin nya tjänst.
Hade du sökt en liknande roll i en annan inlandskommun? Till exempel Bengtsfors?
– Det är tveksamt, säger han och fortsätter:
– Gällivare och stora delar av Norrbotten befinner sig i ett väldigt spännande skede. Det finns något lockande i att få det här att funka – att få ihop industrins mål och medborgarnas behov.
Under de första månaderna säger sig Jon Åström Gröndahl snabbt ha fått en god bild av kommunen. Mycket fungerar bra, konstaterar han, men det finns områden som kan förbättras, framför allt när det gäller förvaltningens tillgänglighet och service. Därför har han startat ett projekt för att höja standarden och skapa en tydligare kontakt med invånarna:
– Vi behöver se till att förvaltningen är enkel att nå och att servicen håller en hög nivå. Det handlar om att göra kommunen mer tillgänglig och invånarna mer delaktiga, förklarar han.
Att vara en del av kommunen är viktigt för honom på fler än ett sätt. Han är folkbokförd i Gällivare och ser det som en fråga om trovärdighet.
– Det är viktigt för mig. Jag kan inte se mig själv i spegeln och säga att jag tillhör kommunledningen om jag samtidigt inte betalar skatt här. Därför är jag folkbokförd i Gällivare, säger han.
Bland politiker och kommuntjänstemän har det ryktats att han kanske bara är i Gällivare för att ”lära sig jobbet” och sedan låta sig värvas till en ledande roll i en Stockholmskommun. Själv avfärdar han ryktena bestämt.
– Jag har inga som helst sådana planer. Jag har inte ens tänkt den tanken. Jag är här. Jag har ett treårsförordnande och ingen annan horisont, säger han med eftertryck.