Det var den första mars som dieselläckaget från landstingets cisterner färgade snön på Vassaraälven gul. På vattenytan under snö och is följde bränslet med nedströms och har hittills hittats som längst bort i Linaälven i höjd med Samakko. Nu ska de cisterner som bränslet kom ifrån rivas. Ett krav som kommunen ställde till landstinget efter läckan.
– Skulle man sökt bygglov för de där cisternerna idag hade de aldrig fått byggas. Dels står de i det som idag är ett Natura 2000-område och dels är de byggda enkelmantlade, det vill säga för tunna väggar. Idag ska cisterner vara dubbelmantlade, förklarar Antero Ijäs, chef för miljö- och byggförvaltningen i Gällivare.
Läs mer: Landstinget polisanmäls för dieselutsläpp
Cisternerna som byggdes under 1970-talet var besiktade och godkända. Och trots att de inte uppfyller dagens krav är det inte de som är boven. På grund av markrörelser har ett rör i marken nötts och till slut gått håll på, och därmed blev läckan ett faktum.
Redan nu har saneringen av markområdet påbörjats, där omfattande provtagningar måste göras.
– Vi vet ännu inte hur långt dieseln har spridit sig i marken, säger Antero Ijäs, som siar om att det kommer bli en dyr nota, som betalas av landstingets försäkringsbolag..
– Hur mycket det blir har jag ingen aning om men det blir miljonbelopp. Att omhänderta förorenad mark är inte billigt, säger han.
Läs mer: Dieselläckaget: "Det finns mycket under isen"
Nu har landstinget sökt bygglov för två separata och mindre cisterner som kommer att vara helt inneslutna i metall och stå intill de fastigheter som dieseln ska försörja, panncentralen och reservkraftverket.
– De kommer nu stå intill vars en byggnad och rören kommer att vara luftburna, från vägg till vägg. Då blir det absolut lättare att upptäcka om något läckage skulle uppstå igen, säger Oskar Lehto, förvaltare av landstingets fastigheter i Gällivaredistriktet.
Nu ska älvarna provfiskas, och det tas kontinuerligt prover vid sjukhuset, Stenbron och Dokkasbron.
– Vi avråder inte att äta fisk därifrån. Vi bedömmer inte att det behövs utifrån de indikationer vi har, säger Antero Ijäs.
Den 2 juni kommer en informationsträff för allmänheten att hållas.
– Det har kommit in många samtal och vi har märkt av mycket oro bland stugägare. Det är inte första gången Linaälven påverkas av utsläpp. Tidigare har det inträffat utsläpp från LKAB och Aitik, så vi förstår att det finns oro, säger Ijäs.