Hans-Olof Johansson menar att det är skrämmande att kommunen och LKAB inte längre för någon dialog om införlivandet av samfällighetsföreningen.
Bristen på information är något som gänget vid köksbordet på Repisvaara mitt är frustrerade. Kanske främst för att de inte får någon information om vad som faktiskt pågår med införlivandet av samfällighetsföreningen.
– Vi har vänt oss till kommunen men får som inga svar. Det verkar ju som att kommunen och LKAB inte har någon dialog längre, säger Hans-Olof Johansson.
Sedan personerna i de dryga 150 hushållen fick ersättningsbostäder, för drygt sju år sen, i och med samhällsomvandlingen har de införlivats i samfällighetsföreningen.
– När vi flyttade in så nämndes det att det skulle vara under en övergångsperiod och det var inte alls tal om några år, säger Timo Pasinen.
Övergången till samfällighetsföreningen har kostat hushållen över åren. En kostnad som en del av de som flyttade in fick information om, medan andra inte fick.
Tage Waara har samlat på sig mycket dokumentation under de sju år som gått sedan flytten till Repisvaara.
– Enligt mina beräkningar har det kostat oss mer än två miljoner kronor under den här tiden, säger Tage Waara.
Ett förslag som de boende har är att bryta ut det nya området och låta det införlivas i kommunal regi och låta det äldre området anslutas senare, eftersom de anser att de blivit särbehandlade när de fått sina ersättningshus.
– Vi har blivit tvångsförflyttade, lurade och särbehandlade, säger Timo Pasinen.
En av de stora frågorna som kommunen och LKAB jobbat för att ta sig runt är det äldre vatten- och avloppssystemet som fanns i det gamla fritidsområdet. Ett område som med samhällsomvandlingen förtätats och kopplats ihop med det nya som ligger högre upp på berget.
Det nybyggda området är av kommunal standard och har högre kapacitet i ledningsnätet. Men på grund av de underdimensionerade rören i området nedanför har det nya området till och från problem.
– Vattnet i rören fryser och det händer fyra-fem gånger per år att vi blir utan vatten, trots att det finns värmeslingor nedgrävda i det äldre området för att värma ledningarna som dessutom går sommar som vinter. El som vi får stå och betala för, säger Steve Hedén.
Steve Hedén är en av de som påverkas av att vatten- och avloppsrören i de äldre delen av ledningssystemet fryser under vintern.
LKAB har tidigare kommunicerat att de är villiga att lägga in medel för att uppgradera den äldre ledningsgatan så att den uppnår kommunal standard. Trots det har bolaget inte kunnat komma överens med kommunen om hur den uppgraderingen ska se ut och när området ska överlämnas.
– Vi har ett bokat möte med kommunen för att diskutera frågan och har informerat samfällighetens styrelse om att vi tillsammans med kommunen kommer att föreslå en tid för ett gemensamt möte. Vår ambition är hålla det i februari, säger Wesley Overklift, vid samhällsomvandlingen på LKAB.
Han vill inte gå in på några detaljer om vad det är i dialogen med kommunen som gör att de ännu inte kunnat hitta en lösning samtidigt som han menar att det vore svårt att säga något om tidsperspektivet.
– Vi vill lösa det tillsammans med kommunen och reda ut vem som gör vad. Sen kan jag inte svara i detalj på vad man inte är överens om.
Området var tidigare endast bebyggt med fritidshus och det äldre ledningsystemet är inte dimensionerat för förtätningen och nybygget i området.
Nina Eliasson, samhällsbyggnad och teknik vid Gällivare kommun, uppger att dialogen mellan kommunen och gruvföretaget stått stilla under en tid och det är en del av anledningen till att tidsplanen som tidigare kommunicerats ut inte hållit.
Hon vill inte heller gå in på detaljer vad de båda parterna inte är överens om.
– Vi har god dialog med LKAB och har haft och kommer att ha möten kring frågan. Vi har informerat samfälligheten att vi kallar till möte när vi har något konkret att informera om.