De befriande känslornas glädjeshow

Båda beskriver det som att komma hem. De menar att på scenen, i burlesken, är de sina inre personligheter. Möt Linda Lindmark och Johanna Salin som dragit igång en klubb i Luleå.

Foto: Pär Bäckström / Frilans

Gällivare2018-10-27 10:22

Linda Lindmark satt hemma i Gällivare och tänkte ”nu är det dags”. Hon hade just flyttat hem igen efter en sväng i Eskilstuna och bar på ett nytt intresse, burlesken. Stockholmsbaserade gruppen The amazing knicker kittens hade fångat hennes uppmärksamhet.

– Det var som om jag såg mitt inre jag framför mig när de uppträdde. Jag kände omedelbart att det där måste jag få göra.

Så, hon blev den i Norrbotten som introducerade burlesken i länet genom att bjuda upp artister söderifrån och småningom börja uppträda själv.

Men vad är då burlesk? Utifrån sett är det lättklädda damer och herrar som bjuder på show med humoristiska inslag. Den tidiga burlesken startade på 1500- och 1600-talet. Den var till stor del en reaktion på dåtidens litteratur. Man häcklade den på scen genom skämt och fars. Ordet kommer nämligen från italisenskans burla som betyder skämt. På 1800-talet kom sedan burlesken att innebära all form av varietúnderhållning - dans, komiska inslag och nakenhet. På 1930-talet flyttades föreställningarna frånNew yorks arbetarkvarter till stora teatrar på Broadway.

– Och det är den vi kör, berättar Johanna Salin som flyttat upp från Stockholm enkom för att dra igång mer burlesk i norr.

Men om NSDs mest vanlige läsare, vi säger 72-årige Tage i Puoltsa, nu får läsa om er och rynkar lite på näsan, vad säger ni till honom?

– Det här passar dig perfekt, Tage! Tänk dig en Las Vegasshow med massa glamour, Frank Sinatralåtar, plymer och fest. Det är det vi håller på med, säger Johanna Salin.

Hon och Linda träffades på en workshop för fem år sedan. I dag är de kollegor i ambitionen att se mer av burleskens värld i länet.

– Vi börjar i Luleå och har redan hunnit ha klubb ett par gånger här. I kväll kör vi här på Goodwill (lördag den 27 oktober, reds anm.) och nästa gång blir den 15 december på Ebeneser, berättar Linda.

– Och då blir vi fler! Vi har bjudit in ett gäng finska burleskartister. Den här sortens underhållning är betydligt större där än här, säger Johanna.

När intervjun är avklarad är det dags för foto. De två går till ett hörn av restaurangen där de byter om. Det är korsetter, strumpeband, rött läppstift, boaormar och hattar, allt för att forma deras burleskpersonligheter. Linda Lindmark kallar sig Miss Cherri von Leigh och Johanna Sahlin går under namnet Lady Francescca.

– Hade jag valt namn idag, och inte för nio år sedan när jag började, hade jag valt något annat än Lady, för det är så många som heter det, menar Johanna.

– Jag valde mitt för att jag hade körsbärsfärgat hår på den tiden och dessutom gillar franska inslag, så jag blev Miss Cherri. Dessutom har jag alltid sagt att mina barn ska heta Lee i mellannamn. Och det gör de, och jag heter det på skojs skull i efternamn, alltså von Leigh.

De blommar ut totalt i den tisdagskväll vi befinner oss i, glädjen ligger som ett skimmer runt dem och de verkar älska sina kläder och förvandlingar.

– Det är sån här jag känner mig som. Jag är den här personen alltjämt, det är bara det att det inte syns lika tydligt i mitt vardagliga jag. Men det känns, säger Linda.

– Jag känner verkligen att jag hittat mitt hem i burlesken. Tidigare har jag alltid sökt mig till scenen via teater och dans, men i burlesken får jag liksom allt, menar Johanna.

I kväll lördag kommer de även ha med sig sin klubbkollega från Skellefteå, Jenny ”Vix Boobisch” Forsberg, men hon kunde inte närvara när reportaget gjordes. Malin Hsiung, som äger krogen där de håller till i kväll berättar att restaurangen är så gott som fullbokad och att många kvinnor rätt så högt upp i åldern bokat bord just för att se burlesken.

– Det verkar som om det här går hem hos dem. Tjejerna var ju här även under Kulturnatten i år och deras show var enormt uppskattad. Det är som om folk gläds och blir upprymda av det de ser. Det är en kvinnlig frigörelse, att visa att man duger som man är och att även kvinnan har rätt uttrycka sin sexualitet, menar Malin.

Johanna fyller i:

– Det är ju just det som skiljer burlesken från stripteasen. Vi är inga offer för en manlig kultur eller objekt på sneda sätt. Vi är i vår egen kropp i stolthet och visar på en glädje. Men det är som om vissa män blir generade, de vågar inte se på det här.

Men tror ni hade de vågat se på striptease då?

– Det tror jag verkligen. För strippen är mer på deras villkor, där rör sig kvinna på ett sätt som ska behaga mannens fantasier och som vi är vanan se inom porren. Det här är något helt annat. Här är det jag som kvinna som lever ut det sensuella, glädjefyllda och kroppsliga i mig, inte för att tjäna mannen utan för att glädja mig själv och sprida den glädjen till andra, säger Johanna.

– Vi vill ju att folk ska känna att de är okej som de är, att våra kroppar inte ser ut som i reklamen eller stämmer in på de kroppsideal som finns inom modet. Vi är mer än så. Det är det som är det feministiska i det hela, säger Linda och rättar till papegojan på sin hatt.

Den ska dock bytas ut snart, fågeln börjar bli utsliten. I november åker hon nämligen till London för att deltaga i Burlesk-VM. Detta som Sveriges enda representant. En kvinna med rötterna i Gällivare. Jo ni.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!