Han uttalar sig inte om det specifika fallet utan hur processen generellt går till enligt lagen om vård av unga, LVU.
– Om frågan är om barn har rätt till offentligt biträde vid ett byte av familjehem så skulle jag säga nej. Då är det inte på det sättet att lagen säger att det ska vara ett offentligt biträde, säger Magnus Müchler.
En grundregel är att barnen ska ha offentligt biträde i de delar av processen som beslutas av förvaltningsrätten och kammarrätten.
Så här beskriver Magnus Müchler i vilka moment av processen barnen har rätt till ombud.
- "Kalle" berättar att han utsatts för om våld i hemmet och socialnämndens ordförande beslutar om ett omedelbart omhändertagande. I det skedet har barnen inte offentligt biträde.
- Socialtjänsten meddelar förvaltningsrätten om att barnet kan bli föremål för LVU-vård. Förvaltningsdomstolen beslutar om det var rätt och vid prövningen ska barn och vårdnadshavare ha offentliga biträden.
- Om förvaltningsrätten fastställer beslutet inleds en frist på fyra veckor inom vilken kommunen måste ansöka om LVU-vård. Under den processen ska barn och vårdnadshavare ha offentliga biträden.
- Förvaltningsrättens beslut kan överklagas till kammarrätten för överprövning. Sedan tar de offentliga biträdenas del i processen slut.
- Socialnämnden kan besluta att vården ska fortsätta efter de första sex månaderna. Om det överklagas hamnar man i förvaltningsrätten igen. Då förordnas offentliga biträden, ofta samma som tidigare.
- Efter andra sexmånadersfristen har socialtjänsten nått framsteg med föräldrarna och gör då en hemtagningsutredning om "Kalle". Då finns inget lagstadgat krav på att det måste finnas ombud.
Magnus Müchler tycker inte att det är konstigt att barn återförenas med sina föräldrar trots att de kan ha dömts för våld mot barnen, för att tanken med all tvångsvård är att den ska upphöra när målet har nåtts.
– Jag tycker har det kommit bort lite i debatten att syftet med LVU-placeringarna är att barnen i framtiden ska komma tillbaka till föräldrarna. Det är ju tanken, säger han.
Det ska inte vara på livstid?
– Nej. De gånger man tänker att de här barnen aldrig under några förhållanden ska komma tillbaka till sina biologiska föräldrar, det är extremt ovanligt. Då har barnen kanske blivit utsatta för riktigt allvarliga brott som sexuella övergrepp eller så har föräldrarna visat prov på total oförmåga eller ovilja att värna om barnens bästa.