Under valrörelsen gick budgivningen het. Flera partier sade sig stå redo att göra bensinen och dieseln mycket billigare och framför allt var det Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som trumfade varandra.
För bilägare tändes hopp om att, utan ångest, kunna köra bilen till stugan eller fjällen igen.
När den SD-stöttade regeringen med M, KD och L på tisdagen lades fram höstbudgeten innebar det att bensinpriset vid nyår sänks med 14 öre. Dieseln blir 41 öre billigare, om inte drivmedelsföretagen av någon annan anledning ändrar priset åt något håll. Regeringen talar om att priset blir en krona, men resten äts upp av att den årliga inflationsuppräkningen av drivmedelsskatten.
Några som trodde på vallöftet var de förtvivlade lastbilsåkare vi intervjuade för drygt en vecka sedan. "Ett jävla hån", tycker entreprenören Anders Johansson i Gällivare som upplever att det inte är så lönsamt att köra längre.
Nu ger Gällivares SD-riksdagsledamot Eric Palmqvist sin syn på det.
– Jag har full respekt för det, jag förstår hur bekymmersamt det är. Dessutom är det inte bara näringslivet utan det här är extremt kostnadsdrivande för kommuner också. Det här driver upp priserna för färdtjänst, skolskjutsar och hemtjänsten och är dessutom kraftigt inflationsdrivande, därför är det jätteviktigt att komma åt det här. Det handlar liksom inte bara om människor och företag utan ytterst kommer det här att driva upp kommunalskatter.
Alternativet är att kommuner får sänka servicenivån.
– Det här är ingen skitfråga utan en som jag tycker är oerhört viktig.
M skulle sänka priset vid pump med fem kronor, KD med hela nio kronor. Längst gick SD som skulle sänka bensinpriset med över sex kronor och dieseln med en hel tia.
– Det är problematiskt att vi inte nått längre än en krona. Vår ambition har hela tiden varit mer, men nu ingår vi inte i regeringen och det är tre andra partier som gör det, så det har blivit en kompromiss. Skatten är inte den stora sänkningen utan det är reduktionsplikten och det kan tyvärr ske först om ett år för att det måste dras via EU. Det måste till en lagändring och den processen tar tid så det kommer om ett år, säger Palmqvist.
Reduktionsplikten ska sänkas till EU:s lägstanivå på sex procent, men det kommer inte att ske förrän den 1 januari 2024. Sverige blandar idag i 40 procent biobränsle i dieseln och tio procent etanol i bensinen, men det går inte att göra nu med hänvisning till avtal och för att drivmedelsbranschen ska kunna planera sin produktion. Det riktas kritik från flera håll om att utsläppen kommer att öka, men biobränslet ska minskas.
– Jag tror att många i Sverigedemokraterna och även i Kristdemokraterna känner sig lite stressade över att man inte kunnat göra mer. Men samtidigt har man använt en del av reformutrymmet till att stärka reseavdraget, säger Eric Palmqvist.
Visste den nya regeringen och SD inte att reduktionsplikten inte kan sänkas på en gång? Eric Palmqvist svarar att han inte har jobbat direkt med de här frågorna.
– Jag är själv förvånad över att det tar så lång tid. Om EU har en miniminivå på sex procent så tänker jag att det är varje lands rätt att gå till den nivån. Men tydligen var det inte så enkelt.
Låter inte en krona jämfört med tio kronor som att löftet inte var förankrat i verkligheten?
– Vår ambitionsnivå har varit betydligt högre och det är nog många som är besvikna att vi inte kommit längre. Nu har vi inte heller samverkanskansliet på plats (i regeringskansliet), det tror jag blir den här veckan, så jag vet inte vad som kommer sägas där. Men nu lämnas ju budgeten över, så det är svårt att komma åt just den biten.
Vad har du fått för reaktioner från väljarna i Gällivare?
– Det är ju klart att våra väljare inte är nöjda med det här. Man har ju hoppats att vi skulle bli största parti i den här majoritetskonstellationen, få större genomslag och att det skulle gå snabbare. Få har acceptans för att det är ett år bort med reduktionsplikten och jag har förståelse för det. Sedan hoppas jag på ett förbättrat reseavdrag och att man ser en inbromsning, att det inte blir en ökning av drivmedelspriserna utan faktiskt en sänkning. Man måste sätta det lite i relation till vad det hade kostat om man inte hade fått en blågul seger i valet, vad hade vi haft för bränslepris efter nyår då?