Det skiljer bara ett par trappor, och någon minuts gångväg, genom SMHI-huset från den del där meteorologerna sitter, till den långa korridoren där klimatologen Sverker Hellström har sitt kontor.
Ändå är det oerhört stora kontraster.
Inne i prognoscentralen handlar mycket om realtid eller de kommande dygnen. Det är lite mer fart, lite mer färgglada bildskärmar och lite mer snabba kast.
Men inne hos Sverker Hellström råder ett ganska behagligt lugn.
Här handlar det mesta om dåtid – och framtid.
– Det är inte bara framtidens väder som intresserar. Det finns även ett stort intresse hur vädret har varit historiskt, förklarar han och lutar sig tillbaka i skrivbordsstolen.
Klimatologi betyder läran om klimatet. Och som klimatolog har Sverker Hellström, som är meteorolog i grunden, hur mycket kunskap som helst i just den läran.
I hans arbetsuppgifter ingår ingen ren forskning, det sköter klimatforskarna i en annan del av huset som heter Rossby centre.
– Men det är jag som tar hand om mycket av deras material och delar med mig av den på bland annat vår sajt. Jag skriver krönikor och bloggar, berättar han.
Dessutom har Hellström koll på historiska väderrekord, han kan slå upp hur kallt det var i Göteborg på 1920-talet och han kan förklara vad som mest troligt kan hända med klimatet i världen, Sverige och Norrbotten i framtiden.
Och just orden klimat, förändring och framtid har varit minst sagt aktuella under de senaste årtiondena.
För det är ingen hemlighet att klimatet runt om i världen förändras.
Till stor del beror det på ett par antal grundläggande faktorer som exempelvis solen, haven, variationer i jordens omloppsbana och andra störningar. Men sedan människan kom in i bilden, med de så kallade växthusgaserna, har förändringarna skett i en allt snabbare takt.
– Om utsläppen av klimatgaser fortsätter i den takt som i dag, eller till och med ökar ännu mer, pekar allting på att det kommer bli varmare, förklarar Sverker Hellström, och tar fram ganska färsk statistik som visar att det mest troligt ändå blir som man förutspått.
– 2014 var medelvärdet i Sverige, som bygger på värdet från 35 mätstationer under långa mätserier, det högsta vi haft på väldigt länge. De år som var varmast innan dess var 1934 och 1938. Så det tog i och för sig ända till i fjol innan det nya rekordet slogs.
Hellström funderar en liten stund och fortsätter:
– Men man ser ju ändå att det var kallare förr. På 1800-talet var det en större ansamling kalla år, och inga extrema värmetoppar. Men de senaste 20-25 åren har det varit väldigt många varma år, och bara ett par få enstaka kalla år.
Och ett varmare klimat påverkar också övriga faktorer som exempelvis nederbörd och vindar.
– Blir det väldigt stora förändringar finns det alltid risker eftersom man inte vet vad förändringarna kan föra med sig. Och hur det påverkar samhället, säger Hellström.
Han startar datorn och plockar fram en skiss som visar olika klimatscenarier i framtiden och klickar på Norrbotten. På ett enkelt sätt kan han välja mellan ett par olika tänkbara alternativ att fylla i, en sekund senare visar datorskärmen ett diagram hur medeltemperaturen stiger från årtionde till årtionde
– Vi vet ju inte rikligt i dagsläget hur det kommer se ut i framtiden med utsläpp och så vidare. Ett scenario är att mänskligheten lyckas bromsa utsläppen. Då ser man här att tendensen följer kurvan. Då bromsas utvecklingen upp på det vi kallar för tvågradersmålet, vilket är det mål som man hoppas att den globala uppvärmningen ska kunna stanna på före 2050, säger Hellström
Och om utsläppen fortsätter i samma takt som idag, eller till och med ökar?
– Då räknar våra modeller fram att det kan bli upp till sju grader varmare i årsmedeltal vid nästa sekelskifte. Tittar man på vintern kan det till och med bli upp till nio grader varmare.
Hellström fortsätter sitt resonemang kring väderförändringarna som kan vänta i framtiden.
– Det mesta pekar på att det i norra Skandinavien är just vintrarna som blir allt mildare. Jag tror inte vi ska hoppas på att vi ska få tropiskt klimat. Man kan inte räkna med att vi ska vara garanterade 20-25 grader varje dag från maj till september, säger han och förklarar varför det är så.
– De här växthusgaserna dämpar ju värmeutstrålningen främst nattetid under vintern. Men solen blir ju inte starkare, så vi kommer inte få samma strålning som vid exempelvis Medelhavet.
I Norrbotten pratar man ofta om vad som ska hända med vintern, framför allt i fjälltrakterna, om medeltemperaturen ökar. Och vad händer med glaciärerna?
Sverker Hellström berättar att det kanske trots allt inte händer så värst mycket.
– I norra Sverige är det ju fortfarande låga minustal under vintermånaderna. Så även om du lägger på ett par varmare grader i framtiden kommer det ändå vara på minussidan till stor del, säger han och fortsätter:
– Sedan brukar vi prata om att en varm atmosfär innehåller mycket vattenånga och mer vattenånga skulle kunna falla ut i form av snö. Så även om vi går mot mildare vintrar är det inte helt självklart att de blir snöfattigare. Då skulle ju ändå glaciärerna växa, åtminstone vissa vintrar. Så glaciärerna i alperna är nog mer hotade än vad de är i de svenska fjällen.
Men precis som när det gäller meteorologernas tiodygnsprognoser finns det en hel del osäkerhet kring de framtida klimatscenarierna.
Sverker Hellström förklarar att det finns andra årligt återkommande faktorer som spelar in. Att vissa fenomen återkommer med jämna tidsintervaller.
– Man har ju pratat om elvaårscykler, som har att göra med solfläckar. Och visst, det finns kanske någon slags cykel i det här. Så bara för att det varit ett varit några varmare år behöver inte det betyda att det fortsätter.
Så det kanske är svårt att redan nu kunna säga exakt hur det ser ut om 50 år?
– Det man möjligen kan säga är att scenarierna ändå går i den riktningen, att det blir varmare. Så sannolikheten att vi kommer få något nytt år som är kallare än tidigare är väldigt liten. De allra värsta vargavintrarna blir färre och kanske till och med försvinner.
Sverker Hellström slår av datorn, rullar tillbaka skrivbordsstolen och fortsätter sedan sin utläggning:
– En väldigt stor joker i leken hur det blir framöver är världshaven som samlat upp väldigt mycket av den här värmeenergin som bildats. Skulle någon process plötsligt göra att haven istället börjar ge tillbaka värmeenergin till atmosfären kan vi plötsligt få en ännu snabbare uppvärmning, även om vi lyckas stoppa utsläppen av växthusgaserna. Världshaven är en väldigt stor parameter till framtidens väder. Det är så oerhört komplicerat att det finns alla möjligheter till överraskningar i framtiden.