1. Att det kostbara engagemanget i dödsstraffsstaden Austin, Texas, tar slut. Kostnaderna hittills behöver komma fram i ljuset.
2. Att överföringen av kommunal egendom till spekulativa fastighetsbolag tar stopp. Vad har de många utförsäljningarna kostat luleborna på sikt? Kommuner som har verksamhet i egna lokaler klarar ekonomin bäst, till exempel Orsa.
3. Att det blir ett bättre miljötänk. Hoppas nästa kommunalråd inte är flyglobbyist och kärnkraftsförespråkare. Luleå måste ta avstånd från byggandet av det ryska kärnkraftverket i Pyhäjoki.
4. Att man som socialdemokrat inte behöver se moderaterna som sitt samarbetsparti när det finns en klar vänstermajoritet i fullmäktige.
5. Att det blir ett slut på deltagande i meningslösa pr-tävlingar och konferenser som bara kostar.
6. Att chefsrekryteringen ses över. För att bli chef i Luleå kommun verkar det vara en merit att inte bli långvarig på sitt jobb. Max anställningstid på varje jobb ska tydligen vara ett–två år. I andra branscher har man inte lärt sig jobbet på så kort tid.
7. Att det blir bättre samarbetsklimat mellan invånarna och dess politiker.
8. Att det blir en uppföljning av dyrbara digitaliseringsexperiment. Vad blir årskostnaderna för programvaror, uppdateringar, utbildningsinsatser, datastrul etc? En av konsekvenserna är ett fjärmande från direktkontakt med medborgarna.
Modeordet ”digitalisering” döljer enorma kostnader. Luleå har hamnat i en digitaliseringsbubbla tack vare okunniga politiker.