Skolidrottsförbundet fyller 100 år och satsar på att utveckla landets skolidrottsföreningar. Oscar Hardselius, nybliven föreningsutvecklare i Norrbotten, är full av entusiasm inför uppgiften:
– Eleverna driver verksamheten själva. De får sitta i styrelsen, lär sig om demokrati och inflytande och får upp ögonen för hur mycket man kan påverka. Det är ju fantastiskt, säger han.
Skolidrottsföreningarna är till för alla elever upp till gymnasiet och är inte specialiserade på någon särskild idrott.
Aktiviteterna sker utanför skoltid, men föreningen kan hyra lokaler och utrustning från skolan. Eleverna driver verksamheten med hjälp av vuxenstöd, ofta någon lärare från skolan eller en förälder. De får själva bestämma aktiviteter.
– Om medlemmarna vill dansa varje onsdag så kan de göra det, och om de vill kan de byta till brännboll eller något annat. Jag tycker att det är bra att man får prova allt möjligt när man är så pass ung.
Kostar det något att vara med i en skolidrottsförening?
– Det får eleverna själva bestämma när de skriver stadgarna till föreningen. En del har noll kronor, en del en tjuga. Det är oftast billigt, mer som en symbolisk summa.
Det finns 22 skol-IF i Norrbotten, från Piteå till Kiruna. I hela landet finns det omkring 1 300 föreningar med nästan 150 000 medlemmar. Både friskolor och kommunala skolor har skolidrottsföreningar.
– Just nu åker jag runt till föreningarna och ger dem hjälp och tips på vägen, erbjuder dem utbildning och föreläser om bland annat demokrati, fairplay, föreningskunskap och träningslära. Målet är att jag ska besöka alla skolor i länet.
Vilka aktiviteter brukar föreningarna ha?
– I princip vad som helst. Kanske hinderbana eller fritt val, då eleverna får komma dit och bestämma där och då vad de vill göra. Ibland kan det vara en temadag där de får prova på olika idrotter. Ute i landet gör de allt möjligt, anordnar discon och annat, det är jättekul.
Fördelarna med föreningarna är många, både för skolan och för eleverna, menar han:
– När man är fysiskt aktiv blir man piggare. Det kan ge jättemycket tillbaka till en skola att ha en skol-IF. Då får man vara aktiv efter skoldagen och får mer energi. Eleverna känner att de kan prestera bättre och lärarna och rektorerna märker att eleverna mår bättre.
– Det blir också bättre sammanhållning. Har man bara skola är man indelad i klasser och umgås inte över klassgränserna. Med en skolidrottsförening kan till exempel niorna vara ledare för tvåorna och treorna, och de får möjlighet att lära känna och respektera varandra.
Hur fick du jobbet?
– Jag har pluggat idrottsvetenskap i Umeå i tre år. Idrott har alltid intresserat mig, och i början av sommaren blev jag klar med en magisterexamen i arbetsliv och hälsa, sökte jobbet och fick det.
– Det känns kul att komma in i det här förbundet, de har så bra syn på just att barn och ungdomar ska få möjlighet att prova på allt möjligt, och att de själva kan vara aktiva i föreningen.