Folkhälsan ökar men vi blir allt sjukare

Trenden är att samtliga yrkesgrupper och åldersgrupper blir allt sjukare, män som kvinnor. – Sjukskrivningarna kostar Sverige stora pengar varje år, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör på Försäkringskassan.

Foto: Pär Bäckström

Norrbotten2016-09-13 19:31

Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler besökte Luleå för att diskutera den fortsatta ökningen av antalet sjukdagar som svenskar och norrbottningar tar ut. Sedan hon tillträdde förra året har minskandet av sjuktalen varit hjärtefrågan, men hittills har det inte gett några större resultat.

Sedan 2010 har årliga sjukpenningtalet i Sverige, det vill säga antalet utbetalda sjukpenningsdagar per person, nästan dubblerats från 6 till 10,8. I Norrbotten dagens siffra 10,7 dagar.

– Målet är att till år 2020 ha minskat sjukpenningtalet till nio dagar per år, säger Ann-Marie Begler.

Samtidigt som denna ökning sker så visar Folkhälsomyndighetens statistik att folkhälsan blir bättre i Sverige. Trots det ökar alltså dagarna som människor är sjukskrivna.

– Det finns inget enkelt svar till varför det har ökat utan det beror på många olika faktorer. Det positiva är att det nu ser ut att plana ut, vi hade räknat med en högre siffra i år, säger Ann-Marie Begler.

En av de bidragande orsakerna anser Ann-Marie Begler är den kraftiga ökningen av psykiska diagnoser som leder till sjukskrivningar. Idag utgör psykiska åkommor orsaken till omkring 40 procent av det totala antalet sjukskrivna i Sverige och är för första gången en vanligare anledning till sjukskrivning än försämrad rörlighet.

– Arbetsgivare måste jobba mer med förebyggande arbete för att minska sjukskrivningarna. Sedan måste man titta på om en person måste sjukskrivas helt eller om det räcker att gå ned i arbetstid. Det är en persons arbetskapacitet som ska avgöra, säger Ann-Marie Begler.

Problematiken med sjukskrivningarna slutar inte där. Ann-Marie Begler berättar att läkarintygen har blivit allt sämre och Försäkringskassans beslutsunderlag ofta är ofullständigt. Något även Ingrid Nilsson, områdeschef på sjukförsäkringen Norrbotten, känner igen.

– Då måste vi komplettera uppgifter och får försöka komma i kontakt med läkaren. Den som blir lidande är personen som söker ersättning och väntar på besked. Det kan vara ekonomiskt påfrestande då någon tvingas gå och bara vänta under en lång tid, säger Ingrid Nilsson.

Vad beror det på?

– Det stora antalet stafettläkare kan vara förklaringen här i Norrbotten. Men nu säger vi inte att alla läkare skriver dåliga intyg, många gör det bra, men det finns bekymmer kring intygen, säger Ingrid Nilsson.

Sjukpenningtal i Norrbottens kommuner

Kvinnor Män Samtliga

Arjeplog: 18.9 10,3 14,3

Piteå: 20,2 7,9 13,8

Älvsbyn: 17,2 10,7 13,7

Kalix: 16,8 9,3 12,8

Arvidsjaur: 15,4 8,3 11,7

Överkalix: 14,6 7,3 10,8

Boden: 14,5 6,9 10,5

Gällivare: 14,3 6,5 10,2

Haparanda: 13.0 7,5 10,1

Övertorneå: 12,9 7,5 9,9

Luleå: 13,2 6,4 9,7

Pajala: 10,9 8,3 9,5

Jokkmokk: 10,1 7,1 8,5

Kiruna: 10,9 5,4 7,9

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om