- Vi hade gått och lagt oss, gumman och jag, då huset började skaka. Det var konstigt och obehagligt. Jag gick ut och kontrollerade så att det inte var ett snöras från taket, men det var det inte. Antagligen var det ett jordskalv. Dagen efter upplevde grannen ett liknande skalv, säger Göran Lampa.
Skalven upplevdes den
3 och 4 januari.
Det bor elva personer
i Flakaberg, hälften är pensionärer. Göran Lampa flyttade till byn när han blev pensionär.
500-700 skalv per år
- Här är lugnt och fridfullt, i vanliga fall. Jag har jobbat i gruvan i Malmberget i många år. Det här var inte så våldsamt som i Malmberget, men man kände av det ordentligt, säger Göran Lampa.
Vid Seismologiska institutet i Uppsala, som gör seismologiska observationer av jordskalv i Sverige, finns inte denna händelse registrerad på kartbilden.
Det svenska nationella seismiska nätet består av 60 bredbandiga seismiska stationer utspridda över landet, från Skåne i söder till Lannavaara i Lappland i norr.
Samlar in data
Huvudsyftet med det seismologiska nätet är att samla in seismologiskt data från svenska jordskalv, cirka 500- 700 per år, samt från större jordskalv utanför Sverige.
I Sverige inträffar ungefär ett skalv per år som har magnitud över 3,0 på Richterskalan, cirka tio skalv per år med magnitud mellan 2,0 och 3,0 och resten är skalv som har magnitud mindre än 2.0 och därmed inte känns på markytan.
Dessa småskalv registreras endast av de seismiska stationerna, som kan känna av skalv ner till cirka magnitud -1.
Fotnot: Källa Seismologiska institutet i Uppsala.