Jag mötte honom för första gången när han kom som ung och tog över köket på anrika Tjuonajokks fiskeanläggning. Succén var given. Sådan mat hade aldrig tidigare serverats i de svenska fjällen. Efter några år lämnade han fiskecampen i Kaitumdalen, tog vägarna förbi Lappeasuando Gästgiveri, där Kaitumälven möter Kalixälven, innan han drog vidare till Norge med sin matkunskap.
När jag träffade dig för första gången i Tjuonajokk var du knappt 18 år. Jag minns att du sa att du inte lagade mat…du byggde mat. Kan du förklara detta för en novis?
- På den tiden var det, bokstavligt talat, inne att "bygga" mat. Portionen skulle ha höjd och se kul ut. Idag brinner jag mer för kulturmat, där smakerna naturligtvis är det viktgaste. Naturligtvis går allt att vidareutveckla, framför allt att föra kunskapen vidare så att recept och handlag inte glöms bort.
Hur kom det sig att du hamnade i kockskrået?
- Jag började på Naturbruksgymnasiet i Kalix. Det visade sig dock att hydraulik och motorsågar inte riktigt var min grej. Jag ville ju in på fiskbruk, men då krävdes ett år på skogsbrukslinjen. Det enda programmet det fanns plats kvar, var på hotell- och restaurangutbildningen. För mig blev det ett rätt val till slut.
Berätta om dina kokkonster när du var med i TV-programmet Årets Kock.
- När jag var yngre var jag intresserad av matlagningstävlingar, där jag bland annat var med i Årets kock. Det handlade nog om att bygga upp ett namn och att det var jävligt spännande. Det krävdes dock otroligt mycket tid. Inför en så stor tävling som Årets kock var det över en månads träning och en massa förberedelser.
Under dina år på campen fiskade vi en hel del ihop. Du är en flugfiskare av rang och en inbiten pimpelfiskare. Är det något du fick med dig från Skaulo?
- Fiskeintresset kom redan i unga år, när jag fick följa med brorsan på gäddfiske. Ett minne var när jag fick en fin gädda på fem, sex kilo och samtidigt trampade sönder hans spö. Då var det kört. Efter detta fanns bara en sak i skallen och det var fisket.
På din mors sida härstammar du från Girjas sameby, man kan säga mellan Kalixälven i norr och Kaitumälven i söder. Scandinavian Resources vill etablera ett antal stora dagbrott på just den marken. Hur reagerar du på detta?
- Har tänkt mycket på det där med dagbrotten. En sak kan vara att det förmodligen kommer att ge en del arbetstillfällen. För mig känns det som att föra våld på de som är verksamma i området, ett stycke väglöst fjälland där bland annat renskötare i generationer har huset och arbetat. Den eventuella gruvdriften kommer inte enbart att drabba samerna och deras kultur, utan även alla andra som också på den trakten. Jag får ont i själen bara jag tänker på eländet. Vi måste helt enkelt spara på de fåtal genuina områden som vi har kvar, bland annat med tanke på vatten och natur. Kortsiktiga vinster ger oöverskådliga skador.
Vad kan den samiska kulturen ge svensken i gemen?
- Slutprodukten är och blir ju fantastiska råvaror och makalös mat. Genom åren har det också skapats ett större intresse för lokalproducerat, framför allt kring kött och bär.
Du har jobbat i Norge i många år. Berätta lite om din nuvarande arbetssituation och hur det kom sig att du hamnade i grannlandet.
- Just nu är det hotellbranschen som gäller för mig. Just nu jobbar jag som kökschef på Narviks största hotell med mitt arbetsteam på åtta kockar. Bland annat har vi en pub/restaurang med al a carte, fullt kör på dagliga konferenser och events, samt vårt lilla smycke, vår fun dining restaurang "Linken", som är menylös. Det finns en stor och en liten meny att välja mellan. På Linken kör vi modernt nytänkande med många överraskningar, som moment på alla tallrikar som bärs ut, detta i kombination med lämplig dryck. Till sommaren kommer konceptet att ändras något.
- För 13 år sedan var jag på en semesterresa till Lofoten och blev totalt hänförd av Henningsvaer. Där fann jag fiskkrogen som jag sedermera jobbade på i sex år. Jag blev såld på det hektiska tempot i restaurangen, tillgången på superfärsk fisk och naturens dramatik och lugn.
Avslutningsvis, är det någon skillnad på norsk och svensk kokkonst?
- Ja, i Norge finns mycket av den traditionella maten, vardagsmat, som insaltat kött och fisk. Naturligtvis är ju också tillgången på färsk fisk något helt annat i Norge än i Sverige. Oftast blir det därför fisk i alla varianter, oftast med bacon som tillbehör.