Jussi Sjölund har bott i Västmanland i hela sitt liv, jobbat som lärare och rektor på både grund- och gymnasieskolan. I mina ögon är Jussi ett tekniskt geni. Därför var det inte så underligt att han till slut hamnade i filmbranschen. Det första alstret såg dagens ljus redan 1993, en utgåva som kallades ”Lax på fluga” från norska Orkla. Sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna. Nya filmer har till tillkommit, allt från sköna svenska filmer till internationella bravurnummer av mycket hög klass. Det numera anrika filmföretaget heter Mountain Media och huvudkontoret finns i Arboga. Jussi är själv en inbiten flugfiskare, med bland annat lax och havsöring som specialiteter. Konstellationen sportfiskare och filmmakare är en alla tiders kombination för det professionella utövandet bakom kameran.
***
Trots att du är en allätare inom flugfiskeskrået har du tydligen fastnat för laxen. Varför?
Jag har alltid gillat utmaningar och när det gäller laxfiske kan man konstatera att det inte är lätt! Jag minns de flesta fiskar jag fångat och många har bjudit på speciella upplevelser. En kamp med en lax har alltid en oviss utgång och man får använda såväl sin kraft som sin list för att lyckas landa den.
Under senare år har även saltvattensfisket efter Bonefish, Tarpon och Permit blivit ett av mina favoritfisken och detta kompletterar laxfisket perfekt då bästa tid är under vinter och vår innan laxsäsongen ännu börjat.
Vilka tankar fanns när du lämnade skolan och till slut hamnade bakom kameran?
Jag hade gått och ruvat på tanken att helt satsa på filmproduktion, men var väl lite försiktig under några år och byggde upp verksamheten parallellt med mitt arbete på skolan. Sedan kom jag väl in i någon form av 40-års kris och bestämde mig för att säga upp mig från min rektorstjänst på gymnasiet. Här hade jag redan jobbat med medieutbildningar, så steget blev inte så stort. Dessutom har jag alltid haft flugfisket och filmandet som hobby, så nu fick jag chansen att arbeta med detta på heltid. Fantastiskt stimulerande!
I slutet på nittiotalet startade du och Mountain Media Flugfiskemässan. Behöver vi en särskild mässa för flugfiskare?
Absolut! Lika mycket som vi behöver speciella vatten, speciell utrustning, speciella tidningar, speciella filmer och speciella organisationer/klubbar för denna så speciella hobby.
Det är klart att man vill möta likasinnade inför säsongsupptakten och vi var förvånade över att det inte fanns någon specialmässa i Sverige.
Efter att ha besökt flugfiskemässor i Finland, Danmark, Holland och England, tyckte vi att det absolut fanns utrymme för en flugfiskemässa i Sverige.
En vinterkväll i en bastu i finska Österbotten bestämde vi oss för att dra igång en mässa i Sverige och det blev succé redan från början. I dag samlar mässan runt 10 000 besökare.
Hur ser du på kvalitetsbegreppet gällande fiskefilm? Vad gör en bra fiskefilm?
En bra film måste ha en spännande berättelse att förmedla. Dessutom vill jag ha snyggt foto, en intressant röst att lyssna på kryddat med någon spektakulär fiskfight.
Musiken är också viktig, men tyvärr styr ekonomin ofta valet av musik i de flesta produktioner.
Som teknikfreak sätter jag värde på hög kvalitet på bilderna och intressant foto i form av bildvinklar, bildsnitt och bildberättande.
Eftersom filmerna brukar vara minst en timme långa är dock berättelsen det absolut viktigaste för att hålla ihop det hela.
Vilken är den bästa fiskefilm du sett?
Torrfluelandet 4 (Gi meg to March Brown) förenar fiskeäventyret med en lagom portion humor och är en av de bästa öringfilmer jag sett. Karismatiska personer och bra berättarteknik i kombination med spännande fiske.
Som ren fiskeporr håller jag ”Nervous Water” som den mest kompletta då den innehåller flera timmar med olika filmer från olika fiskevatten runt om i världen.
Det finns många häftiga filmer i denna kategori, men tyvärr saknar de flesta berättelsen som bas och blir då istället en lång rad av snygga bilder med häftiga fiskar utan egentligt innehåll.
Vilka ingredienser tror du att folk vill se i en fiskefilm?
Jag tror att man vill ha en bra berättelse. Det är viktigt att det finns något mer än bara fisket. Givetvis är ett spännande fiske huvudingrediensen i filmen, men utan en röd tråd som håller ihop det hela kan det bli väldigt enahanda.
Jag tror dessutom att man vill veta lite mer om personerna i filmen, destinationen (kultur, natur, historia mm) samt kanske bjudas en möjlighet att drömma bort en liten stund.
Vilken av dina egna filmer är du mest nöjd med. Varför?
Jag har varit nöjd med alla mina filmer, men kanske höjer sig ”Mayfly Madness” något över de andra. Detta för att denna film har ett helt annorlunda berättarspråk där man i dokumentär form får ta del av Johans och Ulfs tankar och dessutom höra dem med hjälp av deras egna röster. Att de dessutom får flera öringar som är över 3 kg på torrfluga i små intima vatten, gör ju inte filmen mindre intressant…
Denna form av intim berättarteknik tror jag mycket på och kommer att väva in mer eller mindre i mina framtida produktioner.
- Gunnar Westrin -
Hemsidesadresser.