När jag för första gången träffade Jacob, som bland sina polare kallades Jacce, var på fiskeguideutbildningen vid Tornedalens Folkhögskola i Övertorneå. Jag såg ivern i hans ögon och förstod att den killen bar på den eviga febern, den där oförklarliga känslan av att alltid vara på väg, alltid ha en öring i tankarna, se fjällen och forma framtidens drömmar.
Jag kände igen mig så starkt, när jag själv var i den åldern och förstod att här hade jag att göra med en verklig själsfrände, en kille som förmodligen fick fiskeintresset redan i tidig koltålder. Nu ska ni få träffa Jacce och läsa hans visdomsord om livet och fisket.
Om jag har förstått saken rätt har du fiskat på fjället redan som grabb. Det måste ha varit någon och något som lockade ut dig till vildmarkerna?
Det som lockat mig har nog varit den blandning av lugn och spänning som finns i vildmarken. Ända sedan barnsben har jag årligen vistats bland fjällen tillsammans med min familj och släkt. Den resa vi gjorde varje sommar var höjdpunkten på året. Jag minns hur det pirrade i hela mig dagarna innan vi skulle åka dit. Hur tungt det var att åka därifrån, då jag med tårar i ögonen vände mig om i bilen för att få en sista glimt, av det vatten och de fjäll som jag så innerligt ville tillbringa all min tid vid.
Nu på senare år, när jag blivit äldre och kunnat ta mig upp på egen hand, har återbesöken bland Sveriges fjäll och vattendrag ökat markant.
Det underbara fisket och den fantastiska natur som vi har där har också lockat mig att komma tillbaka åtskilliga gånger. Under vinterhalvåret går jag i väntan och längtan och bygger upp en bild av vad som komma skall. Jag drömmer om vart jag skall stå och hur det kommer gå ända till när ögonblicket om kampen med en fisk är framme.Jag blir alldeles varm och fylld av lycka när jag tänker på alla de minnena och alla de platser jag fått ynnesten att stå och fiska vid genom åren. Fler minnen skall skapas så länge jag lever, det är livet. Allt detta har fått mig att förstå att det här är min verkliga livsdröm.
Nu ska du få frågan som jag brukar få. Vad är det för speciellt med fjällfisket?
Jag blev tagen av fjällfisket redan som liten. För mig är det så mycket mer än att bara få fiska. Det är djuren, naturen, lugnet, uppladdningen, förväntningarna och för att inte tala om den mat man äter som smakar många gånger bättre än den vanliga.
Vandringen, är också en del av upplevelsen och tillhör också mitt fjällfiske. Jag trivs med att fantisera och ha ett givet mål i sikte, en vision, om att få komma fram till ett kristallklart vatten med nykläckta insekter, vakande rödingar och hoppande öringar.
Jag kan minnas tillbaka till dagar på fjället då jag trotsat tröttheten och varit vaken dygnet runt. Vilket också påminner mig om alla de gånger då jag som envis och ärelysten liten grabb stått vid "Lillsjön" och släkten gång på gång ropat "maten är klar, kom in".
Jag kunde knappt slita mig. Jag ville inte lämna det vatten jag stod vid, jag var där för att stanna, bokstavligt talat.
Jag minns, då jag under samma dag vandrat 3-4mil för att utforska nya vattensystem, då det enda jag kunnat förnimma varit vingslagen ifrån fjällugglor i tystnaden, då jag somnat av trötthet - vaknat av hunger och kyla, sittandes under en fjällbjörk med himmelen som tak. Fjällfisket blir alltid ett äventyr med ingredienser, känslor och inslag från vänster, höger, uppifrån och ned, det är det som gör det så speciellt för mig.
Du är utbildad fiskeguide, men drog till Norge för andra jobb. Är det svårt att få arbete som fiskeguide i det här landet? I så fall varför?
Direkt efter utbildningen, åkte jag för andra gången i mitt liv till vårt grannland, för att gräva pengar och bygga på min ekonomi, så att jag skulle kunna vara ledig under hela sommaren, för just fjällfisket och framtidens äventyr.
Vill man ha jobb som fiskeguide i Sverige och verkligen går in för det, så finns det möjlighet till arbete. Vad som kan vara svårt är att bara leva på guidningen, då den är något säsongsbaserad. Detta beror givetvis på vad man vill guida för något, men om jag ser till mig själv, så vill jag helst guida på sommarhalvåret i fjällen och då den säsongen är så pass kort, så blir det något svårt att få det att gå runt på bara det. Vad många guider gör är att de jobbar vid sidan av och resten av året på exempelvis en fiskebutik.
En tanke som har slagit mig och något som skulle fungera, är att man reser runt och arbetar som guide och prickar in varje högsäsong i olika länder. Detta får man förstås ta sig en funderare över, ifall det är värt att leva så och vad man kanske måste offra.
Du är en utpräglad vildmarkskille och flugfiskare. Kan du förklara flugfiskets charm?
Under mina första och yngsta år bland fjällen, så var det haspelspö och flugkast som gällde. När jag under mitt första tonår kom i kontakt med mitt första flugspö så insåg jag att det här var så mycket mer än att bara slänga ut ett flöte...Flugfisket handlade om kunskap, tålamod och teknik. Det här var utvecklande och något alldeles extra.
Det som charmar mig är att det alltid finns något nytt man kan lära sig eller bli bättre på. Till exempel kan man lära sig varenda liten detalj om hur en viss insekt ser ut och beter sig, man lär sig vilket spö som passar till vilket fiske, vilken lina som passar till olika spön eller fiskesätt. Man kan lära sig alla de olika kasttekniker som finns och allt runt om kring flugfisket, som gör att man utökar sina chanser till mer och framförallt större fångst, något jag tror de allra flesta fiskare eftersträvar.
Som fjällmänniska vill du naturligtvis värna om naturen. Hur ser du på kommande gruvbrytningar?
Jag ser negativt på det. Eftersom det leder till att tungmetaller kommer ut i vårt vatten som avfall ifrån gruvan och medför låga pH-värden, dvs surt vatten, som i sin tur leder till att växter, djur och natur drabbas något fruktansvärt. Vi kommer även få en till synes icke naturskön eller naturlig miljö för all framtid där gruvan ligger och ett stort område därikring. Det hela känns som väldigt kortsiktigt tänkande. Gruvan kommer ha resurser och ge arbetstillfällen, men resurserna varar inte för evigt, några år, sedan är det över och vad som kommer vara kvar är en förstörd fauna där allt i sin närhet är fördärvat och en äcklig påminnelse om människans girighetsdagar. Det är precis som att allt som går skall roffas åt, för nutida ekonomins bästa och att den framtid som kommer inte finns.