Marika Lundgren bor i Älgträsk nordväst från Skellefteå, inte så långt från Norsjö i Västerbottens län. Bättre än så kanske det inte kan bli när man är intresserad av vildmarksliv och sportfiske. Hon har flugfisket som den stora attraktionen, en näst intill religiös begivenhet. När jag träffade Marika första gången slogs jag av entusiasmen över att vara just en flugfiskare, livet kring stranden, elden, kaffet, vännerna och familjen. Roligt var också när hon skulle delge mig sin emailadress. Den heter naturligtvis mooseswamp. Känslan av kärlek till hemtrakten sitter som en smäck. Jag kände att jag hade träffat en likasinnad, en inlandsbo med distans till livets trivialiteter. Det är i trakten av den stora myren, med sjumilaskogen i ryggen, som de större frågorna aktualiseras. Så känner åtminstone jag mitt inland.
Vi träffades på Tornedalens folkhögskola och fiskeguideutbildningen i Övertorneå. Hur gick det sen? Fick du någon användning av kursen?
Jag förvärvade kunskap och vann vänskap. Livet förde mej dock in på en ny, icke självvald väg. På väg hem från en föreläsning i Skellefteå (Tundrans öring med Martin Falklind) krockade jag och en kompis med en älg. Konsekvenserna av krocken förändrade min livssituation. Valmöjligheterna begränsades drastiskt. Focus har blivit att försöka göra det bästa av mina nya förutsättningar. Upplever trots allt att jag haft stor nytta och glädje av att jag gick fiskeguideutbildningen i Övertorneå. Såna utbildningar behövs. Guider behövs!
Du skriver på Facebook att flugfisket är din religion. Kan du utveckla den känslan?
Jag kan inte beskriva det på nåt annat sätt än en andlig upplevelse. Jag känner aldrig så "ett med alltet" som när jag befinner mej vid ett vatten med flugspöet i handen. Mitt sätt att fiska och värdera fisket är även det förändrat, både med olyckan och åldern. Som jag ser det har min fiskeupplevelse inte blivit mindre - utan större! Har lärt mej konsten att uppleva fisket med så många sinnen som möjligt och ta in helheten. För mej handlar det inte längre om i vilken omfattning man kan kasta, eller hur många fiskar man får. För mej handlar det om förmågan att njuta så mycket som möjligt av stunden och dess givna förutsättningar. Är dessutom välsignad med familj och likasinnade vänner att dela med. Fisket vore betydligt fattigare utan kamrater. Prat om livet i stort och smått eller bara gapflabba tillsammans. Varvat med att bara uppleva, tyst, sida vid sida. Allt oviktigt filtreras bort. Det är livskvalitet.
Älgträsk ligger mitt i skogslandet, möjligtvis lite åt fjällskogen till. Hur ser ditt fiske ut på hemtrakten?
Bor mitt mellan två älvdalar, Skellefteälven i söder och Byskeälven i norr, den första fördärvad av vattenkraftsutbyggnad och den andra vild och makalöst vacker.
Likväl är åfiske och flytringsfiske i sjö, efter harr och öring, det fiske som dominerar för mej i mina hemtrakter. Jag älskar frihetskänslan i en flytring, att vänta in eller smyga sig på en vakande fisk. Lika mycket njuter jag av att smyga längs en lummig skogså och avvakta rätt ögonblick att presentera.
Till vilken älv drar du helst till om du vill fiska harr?
Piteälven! Har sen ett femtontal år tillbaks ett kärleksförhållande med denna magnifika älv. Åker en vecka varje sommar och bor i en gammal flottarkoja, på Djävulsön, mitt i den natursköna älven. Harrfisket är fantastiskt, trots att snittvikten tyvärr sjunkit med åren. Det är en vecka med maximalt rekreationsvärde. Måste bara nämna Arjeplogströmmarna också, de håller inte bara en unik öringstam utan bjuder även ett fantastiskt harrfiske - värt att bevara.
Tycker du att fiskevården fungerar på dina hemtrakter? Behövs fiskevård?
Fiskevård är otroligt viktigt. Det är så vi kvalitetssäkrar våra vatten. Livskraftiga fiskstammar och ekologisk helhetssyn är en förutsättning för att man ska kunna bedriva ett långsiktigt, hållbart sportfiske. Fisketurism och fiskevård går hand i hand, det kommer inga fiskande turister om inte vattnen och servicen håller god kvalitet. I mina hemtrakter kan man nog generellt bli bättre på fiskevård. Det finns goda exempel på FVO och klubbar där man fiskevårdar skickligt, kan nämna Norsjö Sportfiskeklubb som exempel. Men det finns fortfarande många små fiskevårdsföreningar som inte samarbetar med varandra och/eller brister i medvetenhet och kunskap.
Hur ser turisttillströmningen gällande sportfiske ut i din del av Västerbotten?
Som jag ser det är sportfisketurismen underutvecklad i skogslandet. Kusten och fjällregionen har sina nischer. Men området däremellan är har enorm potential. Flera redan etablerade entreprenörer och fiskevårdsområden som har förstått möjligheten, men det ryms fler. Det som bromsar är kanske att vi är så hemmablinda, att vi inte förstår att det vi har runt knuten är exotiskt i många andras ögon. Tillströmningen av turister till laxfisket är ofta det man pratar om i min del av Västerbotten och det är självklart en viktig del. Men jag tycker vi har mycket, mycket mer att erbjuda också.
Det byggdes ett nytt kraftverk i Arjeplog. Vad har du för magkänsla?
"Vi skriver år 2015. Jag kan inte för mitt liv begripa att vi i landet Sverige fortfarande skändar vattendrag genom att bygga vattenkraft, ett miljökatastrofalt sätt att utvinna energi där man offrar naturresurser för minimala vinster. Att vi dessutom har miljödomstolar som tolkar miljöbalken så bristfälligt som Arjeplogsdomen visar - är ren skandal! Vi måste få en ny vattenlagstiftning. Min magkänsla säger mej att Arjeplog nog har förlorat många fisketurister efter utbyggnaden. Det gör liksom ont i en att se kraftverket och fiskeupplevelsen är inte densamma längre. Tragiskt!