För Råneälvens del har det alltid spökat med laxfisket, eftersom att laxfisket inte har startat förrän den 19 juni, där andra älvar har startat tidigare. Detta är ett regelverk för att skydda de relativt svaga bestånden av lax i älven.
Laxen har varit ett problem, eftersom definitionen av laxfiskepremiären har varit en svårtolkad företeelse. Där har bland annat funnits bryderier med fångst av lax och fiske efter lax. Nu står det klart och tydligt i de nya statuterna, fiskekortsbilagan till fiskekortet (Råneälvskortet), att en lax per dag och fiskare gäller under tiden 19 juni-31 juli och att all lax som fångas på övrig tid ovillkorligen ska släppas tillbaka.
Nu finns regelverket ordentligt på pränt och kan tolkas så att fiskare får svinga sina spön i älven före den 19 juni och efter den 31 juli utan att känna dåligt samvete. Skulle en lax fastna på kroken är det bara att släppa den tillbaka, enkelt, rakt och självklart.
Över huvud taget tycker jag att Samrådsgruppen för Råneälvens kortfiskeområde har format en perfekt fiskekortsbilaga med all den information som vi fiskare behöver veta.
Informationen om de olika fiskarterna är exemplarisk.
Harren förekommer i hela älvsystemet, leker under våren och är fredad under perioden 1 mars till och med den 31 maj. Därtill har minimimåttet höjts generellt till 35 centimeter, bra förändring till det bättre.
Öringen är sorgebarnet i Råneälven, ett konstaterande som tyvärr är likartad i de andra outbyggda norrbottniska storälvarna, som Kalixälven och Torneälven. I bilagan kan vi läsa att öringen finns i systemet, både som stationär och havsvandrande. Det intressanta med de nya stadgarna är att all öring ska släppas tillbaka och att därför ett selektivt fiske ska utföras. Arten är naturligtvis fredad under tiden 1 september till och med den 14 oktober. Reglerna gäller för hela älven med alla biflöden.
Gäddan är "slagskeppet" i älven, åtminstone i de nedre delarna och ut mot kusten. Här finns ännu så länge inga generella bestämmelser som minimimått eller fångstbegränsningar. Snyggt av samrådsgruppen är därför tillägget som säger att även gäddor kan återutsättas.
Gösen är en delvis främmande fågel i den intressanta fiskfaunan, en särling i vattendraget. Det har fångats en och annan bjässe och 1966 tog Bertil Lidström i Prästholm en mångomskriven bjässe på hela 9,1 kilo.
Det finns inget mer riktat fiske efter gösen i Råneälven, även om en del fiskar tas varje år, oftast i viktklasser upp mot två kilo. Även här finns ett minimimått och det är på 40 centimeter.
Hur gösen har kommit till Råneälven vet nog ingen. Arten finns också i en del större sjöar mellan Överkalix och Övertorneå, även det ett mysterium. Den historia jag minns om gösens närvaro i Norrbottens kustområde är att det, en gång i tiden, fanns en kung i Sverige som tydligen älskade färsk gös. Han lär ha sett till att gösen planterades in på strategiska ställen efter den Eriksgata han sedermera genomförde i Norrbotten.
Inom begreppet Råne Älvdal, med älven i centrum, finns också några områden som har speciella bestämmelser. Sålunda kan konstateras att fiskekortsbilagan inte enbart är en vägledning utan också en rekommendation med fasta ramar av lag.
Intressant är också förslag på de åtgärder man behöver tänka på vid återutsättning av fisk. En väl så viktig information i dagens sportfiskesverige, där catch and release har blivit en del av vardagsfisket, oberoende om det gäller gädda eller lax.
Avslutningsvis skriver Samrådsgruppen; "Fiskekortsbilagans regler råder för fiske i Råneälven med tillhörande biflöden. Allt fiske kräver särskilt tillstånd i form av fiskekort,. Reglerna är satta för att utveckla fiske i Råne Älvdal till ett långsiktigt hållbart vatten för kommande generationer, lokalbefolkning och besökare".
Det var länge sen jag blev så lycklig över att ha läst en fiskekortsbilaga. I bilagan finns också en karta över Råneälven med alla biflöden. Ett professionellt jobb, gjort av fiskare för fiskare.