Där lärde han bland annat känna geliken, vapendragaren och sportfiskaren Erik Rehäll från Lycksele. Erik kommer att dyka upp här som november månads fiskeprofil. Här kan man verkligen säga att fisket både förbrödrar och ger varaktigt kamratskap. De fiskar fortfarande tillsammans och tycks vara något av ler och långhalm. Det är sällan jag har träffat någon som är så genuint fiskeintresserad som just Jimi från Älvsbyn, numera boende i Tvärån söder om Älvsbyn, i Pite älvdal. Någonstans på vägen fick han förmodligen det genuina fiskeintresset med modersmjölken. Jag känner andra genom mig själv. Nu kör vi!
Jag vet att du har andra i släkten som är ordentligt intresserade av sportfiske. Blev du påverkad som grabb, eller tog du beslutet själv?
- Vår familj har alltid varit fiskeintresserade, så det har som bara fallit sig naturligt. Minns en gammal superåttafilm på mig själv då jag ”springer” upp en abborre ur pimpelhålet, för jag grejade inte att dra upp linan med händerna. Då var jag nog inte ens två år gammal. Sedan har det bara rullat på med sportfiske och 1986 började jag med flugfisket.
Vad gav dig utbildningen i Övertorneå?
- Vi var med om så många härliga och galna äventyr, då vi verkligen hade levt och bott tätt ihop, med många jämlikar och tok. Där fick jag vänner och minnen för livet. Sedan har man ju förstås lärt sig otroligt mycket under tiden, av både lärare och elever.
Hur känns det i kroppen när fiskefebern pockar på?
- När fiskefebern pockar på (vilket nästan är jämt) infinner sig fortfarande en barnslig iver att få komma iväg. Sömnlösa nätter där utrustning gås igenom i minsta detalj, tills man är säker på att inget är missat. Under vintertiden, när sommarfisket känns hopplöst långt borta, hjälper det att gå igenom och redigera säsongens bilder från alla äventyr. Minnas skratten, tjoandet och euforin från gott kamratskap och lyckad kvällsfiske. Ibland läser jag en härlig bok, som får igång min fantasi och drömmar om nästa säsongs storöringfångster. Många fisketidningar och timmar framför datorn, ger en massa tips om flugbindning och annan utrustning som kan komma väl till pass. Är man en riktig fiskenörd som jag har man aldrig några problem med att skaffa sig information, och hålla sig underhållen vintertid. Det är bara att bita ihop under ”vargavintern” och se det positiva.
Vad längtar du efter när du far på fiskefärd?
- Sommarens flugfiskehöjdpunkt för, de flesta flugfiskare är nog när den stora dagsländan (Ephemera vulgata) kläcker. De skira insekterna kan locka fram även de största öringar, för att spisa på dessa ”matiga” sländor. När de sätter igång med kläckningen, normalt under två veckor i bästa fall, är man väldigt beroende av att vädret inte ställer till det för oss fiskare. Om det plötsligt skulle blir kallare med ihållande regn, kan dagsländekläckningen totalt avstanna och larven väntar till nästa år för att kläckas. Med lite otur kan den delen av flugfisket totalt spolieras för den säsongen. Blir det för varmt påskyndas processen istället och kläckningen kan vara slut på nån enstaka dag. Är det nånting jag längtar efter, förutom goda kamrater, så är det att få en normal svensk sommar. Då lever man verkligen i nuet och tar dagen eller dygnet som den kommer.
Du bor intill Piteälven. Här älven färgat dig som sportfiskare.
- Jo det är klart att Piteälven haft stor betydelse för mig eftersom den rinner igenom byn. Då kan man ta cykeln för att öva kastteknik och ibland även drilla nån fisk. I början av min flugfiskekarriär var det just älven som gav mig både fiskelyckan och upptäckarglädjen. Piteälven är fantastisk vacker och vild, med sitt steniga landskap i de högre delarna, som ofta bjuder på bra fiske. Nu har älven fått stå tillbaka några år pga att mina vänner och jag utforskat andra vattendrag. Men längtan till de övre delarna gör sig alltid påminda.
Vilken del av sportfisket lockar dig mest, jag tänker på maskmetet, spinnfisket eller flugfisket? Varför då?
- Jag har sportfiskat på många olika sätt tidigare men idag trakterar jag helst flugspöet. Jag har istället försökt utveckla flugfisket, från att bara vara det traditionella harr och öringsfisket, till att fiska allt som bara går med fluga. Man får helt enkelt anpassa spön och linor efter tänkt arten av fisk. Jag har ett personligt mål att fånga fem olika storfiskregistreringar på fluga.
Jag hart förstått att du fotar en hel del. Vad söker du genom kameraögat?
- Allt mellan himmel och jord! Kameran följer alltid med eftersom man aldrig vet när stora tillfällen dyker upp. Det faller sig så lyckligt att vapendragaren Erik Rehäll delar mitt intresse för foto. Därför åker vi omkring med kamerorna i knäna då vi reser ut på våra turer. Då blir det heller aldrig någon diskussion, om någon av oss plötsligt dyker ner i något dike för att få en bild på möjligtvis en lämmel. Det blir många, många mils bilkörning fram och tillbaka från kust till fjäll, flera vändor varje sommar. På så sätt dyker det alltid upp intressanta fototillfällen, som tillika blir perfekta bensträckarbreaks.