Ronny Andersson bor i Gammelgården som ligger vid Kalixälven cirka en halv mil från själva samhället. Där har han båten parkerad vid bryggan på tomten och när andan faller på tar han sig en tur ut på älven. 
Den här tiden leker siken och har man riktigt tur går det att hämta middagen i någon av forsarna mellan Gammelgården och Stråkanäs. 
– Det går inte att bo bättre om man som jag älskar att fiska och vara ute, säger han och ler.
Normalt är det lax- och öringsfiske som attraherar honom. Den här dagen är det en annan aktivitet på älven som lockar. 
– Jag började att intressera mig för håvningen när vi flyttade hit. Det är ju en otroligt härlig känsla att kunna sätta sig i båten och få en stund vid forsen för sig själv, säger han. 
Han stannar till vid fiskröken på tomten och öppnar upp luckan. Gyllenbruna varmrökta sikar trängs på gallren och doften som sprids får det att vattnas i munnen. 
– Siken är en mycket fin matfisk. Rökt eller halstrad sik är ju fantastisk mat. Och jag tröttnar aldrig på den, säger han. 
I sin moderna aluminiumbåt kör han nerför den så kallade Markgrensforsen som ligger närmast huset. Här gäller det att veta var man styr. 
– Nu har jag lärt mig älven och det är ett måste för att inte förstöra motor och båt, säger han. 
Samma sak gäller också fisket. 
När han kliver i land på Åkerholmen som ligger mitt emot byn Stråkanäs letar han fram det långa håvskaftet. Sedan fäster han håven i det för att sedan gå ut på den spång som tar honom ut i forsen. 
– Det finns en rad stora stenar där de kommer att ställa sig framför, på sidan eller bakom. Jag kommer att försöka att dra på de ställena, säger han samtidigt som han gör sig redo. 
Och redan på första draget hittar han rätt. När han lyfter håven ligger där en blänkande och sprattlande sik i maskorna. 
– Den här är fin. Jag uppskattar vikten till cirka åtta hekto, säger han. 
Dagen innan håvade han upp hela 14 fiskar. 
– Det är de som ligger färdiga i röken nu, säger han samtidigt som han förbereder sig för fler drag. 
I Gammelgårdens håvlag ingår 50 personer där medlemmarna har möjlighet att fiska på det här sättet. Precis som i byarna Börjelsbyn och Bondersbyn som ligger en bit upp efter älven finns här en tradition att håva sik. 
– Det finns också en gemenskap i det här där vi träffas och sätter ut bryggor tillsammans. Det är ju en otrolig livskvalitet att kunna åka ut så här. Att ha det här runt knuten, säger han. 
I dag är han håvledare i Gammelgården. För att bli medlem i håvlaget måste man antingen bo i byn eller äga mark där. Av lagets 50 medlemmar har knappt hälften varit aktiva under året. 
– Vi har ett kösystem men det är vanligtvis ganska få som är ute så är det ledigt kan man bara håva. Kommer den som äger tiden får man kliva åt sidan, förklarar han. 
Någon fler fisk blir det inte den här kvällen. Istället bjuder han på nyrökt sik och tunnbröd följt av kaffe och hembakt vetebröd. Många känner Ronny Andersson som domare inom bandy och fotboll. Till vardags arbetar han som pedagog/lärare på en av skolorna i Kalix, ett jobb som ofta är intensivt och krävande.  
– Då är det rätt skönt att ha det här. Att kunna åka ut och fiska själv eller tillsammans med någon. Det är verkligen rofyllt att få tillbringa tid vid älven på det här sättet, säger han och blickar ut över vattnet som dansar förbi alldeles framför fötterna.