Inför öringfisket tidigare i år körde jag med befintliga redskap från förra året. Men nu när laxen förväntades vara på gång så hade jag just bytt en till ny 0,50 lina, gått igenom alla krokar, lekanden och fjäderringar (min son tappade en "björn" förra året på grund av en svag fjäderring). Har man brister i utrustningen vet man inte om det förrän storlaxen hugger. Undrar just hur många som skulle klara av att landa en monsterlax på så där 30 kg.
Nåväl. Kvällen den 4 juni skulle jag avsluta fisket, efter sista kastet, då det hände. Det small till ganska långt ut och en vattenkaskad exploderade i ytan. Förstod direkt att nu är det nog mer än en hyfsad öring. Jag lät fisken gå ännu längre ut samtidigt som jag justerade slirbromsen, tacksam och trygg för min redskapsgenomgång. Forsen nedanför lät jag fisken passera under hög spöföring och mycket god linkontakt. 200 meter ner lurades laxen in i de grunda och släta klipphällarna som är så karakteristiska för Kattilakoski och matchen var slut. Laxen vägde 10 kilo och var 105 centimeter lång.
Årets första lax
Foto:
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!