Vreeswijk är rätt man på rätt plats

Under strålande sol och inför en förvånansvärt stor publik intar Jack Vreeswijk scenen som första artist på lördag eftermiddag. Vreeswijk som tidigare släppt två album med egen musik har på senare år tagit det något komplicerade steget att börja tolka sin betydligt mer namnkunniga faders nationalsånger.

Ett modigt steg av en "kändisunge" som han själv kallar sig. Det som hade kunnat bli pinsamma covers blir i Jacks och utmärkte gitarristen Love Tholins varsamma händer istället kärleksfulla hyllningar till "en gammal släkting" som Jack Vreeswijk konsekvent benämnar upphovsmannen.

Med en röst som mer liknar Roffe Wikström än sin faders bjuder Jack på tio låtar där merparten hämtas från Cornelis mer okända nummer och just där och då känns han som något mycket mer än bara ännu en Cornelistolkare. Av många höjdpunkter var Hopplös Blues höjdpunkten för mig där gitarristen Love Tholin tillåts excellera.