Jag älskar hiphop, och jag fullkomligt dyrkar electronica. Blandningar mellan dessa två existerar tyvärr i en alldeles för liten skala, och i de fallen där dessa genrer faktiskt möts på mitten blir resultatet ofta ganska rörigt och tråkigt. Adam Tensta är en av få svenskar som, i väldigt många låtar, faktiskt lyckas hitta något bra mitt emellan dessa världar. I en av årets singlar, OK Wow, nämns något om just de elektroniska influenser man leker med:
Yo, what happened to the hip hop battles? You only rap over house beats now?
Jag tycker om det mesta med Adam Tensta, det gör jag. Jag tycker om hans image, med genomgående svarta kläder och en svartvit version av den svenska flaggan som backdrop. Jag gillar stroboskopen och röken, jag tycker om energin som Adam och hans medmusikanter utstrålar. Två trumslagare finns med på scenen, och tyvärr ersätter de en alltför stor del av de stenhårda elektroniska beatsen som jag själv tycker är det bästa med Adams produktioner.
Adam Tensta står hur som helst, enligt mig, för Luleåkalasets första och enda riktigt härliga dansspelning utanför Klubbtältet. Synd är bara att så pass få människor hittat sig ner till Hamnscenen för att njuta av den.