Det är både sorgligt och underbart på samma gång. Sorgligt för att The Ark har valt att lämna denna jord som band. Underbart för de gör det med en sjujävla smäll som måste ha hörts ända till Yttersti.
Direkt när det första ackordet på "Absolutely no decorum" slås an är det plattan i mattan, gasen i botten, en galen rivstart som om de spelar med livet som insats. Vilket de ju gör på ett sätt. De är ute på sin allra sista turné. Efter i kväll kommer vi aldrig igen att få se The Ark i Norrbotten.
Men vad som hade kunnat bli en gråtmild, självömkande begravning blir den totala motsatsen. The Ark är lyckliga som små barn över att få ge oss precis allt de har kvar i sina åldrade glamrockhjärtan. De har bultat hårt i elva år nu, men är fortfarande sprängfyllda av energi. Ola Salo säger det flera gånger: "Den här kvällen kommer ni att minnas i resten av era liv". Där och då tror jag honom.
Två klädbyten (ja, Ola har svarta svanvingar), en sedvanligt blixtrande scenshow och uppfriskade versioner av äldre låtar som psykedeliska "Laurel wreath", såväl som nyare "Breaking up with god" och den för turnén specialskrivna avskedshymnen "The apocalypse is over" - allt är lysande, inte en sekund tappar bandet fokus. Och finalen... Herregud. "Calleth you, cometh I" inklusive mäktig allsång är sagolikt bra. Festivalens självklara klimax.